Många gånger är det bättre att vara kvinna än att vara man!
Så var det här hemma för ett par dar sen.
Våra katter är inte så keliga. Jag vet inte om det beror på att det är honkatter eller om det bara är för att vi har tvångskelat för mycket med dem.
Fast häromkvällen var Matilda på finfint humör. Hon hade just kommit in från kattluckan, kall och blöt och satt i hallen och lekte med Barnets jacka som låg på golvet (ja, det händer att det ligger jackor på golvet hos mycket upptagna mammor).
Glad och ganska uppspelt lät hon mig både klappa och pussa på henne medan hon grävde med tassen i jackärmen. Barnet försökte tålmodigt att mata henne med några löv som han hittat på golvet (ja, det händer att det ligger löv på golvet hos mycket spännande mammor).
Så satt vi länge och njöt av varandras sällskap innan jag fick ett infall, lyfte på jackan – och ut rusade…
…EN MUS!!!
Ja, inte så att jag är rädd för möss eller så men det är ju inte så skoj att försöka fånga in dem heller. Men vem klandrar en kvinna som helt enkelt ställer sig i hörnet av rummet och skriker:
”Iiiiih, en mus!”
och sen tar Barnet och går och lägger sig medan Pappsen dyker fram i kalsonger och påbörjar jakten.
Efter en lång och uppslitande kväll med arga blickar mellan Pappsen och Matilda och en nedmonterad soffa så var musen ute ur huset.
Själv låg jag lugnt kvar i sängen tills det tystnat. När jag sen kliver ut och Pappsen stolt berättar att han tagit musen av daga blänger jag på honom och fräser:
”MEN!!! Stackars mus!”
Detta upprepar jag sedan resten av kvällen.
Det finns förstås många fler saker som är bra med att vara kvinna! (Men mest är det väl detta och så att inte ha korv som en favoriträtt.)
bilder från biography.com, sightspeople.com
LillaLina 
Jag är glad och tacksam att jag är kvinna…först och främst vad gäller möss och spindlar och fladdermöss. Just det…FLADDERMÖSS!!! En sån fick vi in i vardagsrummet. Han kröp omkring på golvet o. fräste åt katterna….otäck! Säkert lite skadad också. Då låste jag in mig i sovrummet, för jag är kvinna och maken fick sköta detta själv. Jag tycker också synd om alla smådjur som vi dödar, för att vi inte vill ha dem inomhus…men samtidigt är jag glad att bli av med dem. Dubbelmoral 😉
Usch för fladdermöss! De är nog otäcka, särskilt om de fräser! Tur att du hade maken hemma!
Oh fy bubblan vad hemskt med möss både med och utan fladder!!! För mej får de gärna dö! Om de lever i skogen är det en sak, men är de inne i huset, då får de döden som straff!! (okej, det lät lite hemskt och brutalt nu när det blev nedskrivet, men ändå…) =)
Jo, visst lämpar de sig bäst i vildmarken, men lite synd tycker jag om dem… Fast jag vill inte ha dem springandes mellan fötterna, eller ännu värre, i skafferiet! Förhoppningsvis skrämmer katterna bort fler än vad de släpar in!
Nu är jag ju förstås inte helt objektiv, men vad var det egentligen för bra med att vara kvinna?
Framgick inte det? Att få en stund i lugn och ro medan mannen sliter sitt hår i jakten på en mus som säkert jag hade fångat bättre än honom. Och att inte ha korv som favoriträtt. Men jag tror inte att du förstår mig här. Det är för att du är man. Ni behöver en hel manual med ritningar och allt om ni ska kunna greppa saker. Inget illa menat.
Vi män får leka jägare som vi älskar samtidigt som vi blir vältränade som gaseller och ovanpå det är vi lätta att mätta eftersom vi äter allt.
Men jag tror inte att du förstår mig här, du är ju kvinna och eh, uhhm, ja, ni tänker på ett mmm annat sätt.. 😉