Mammsens Föllsedag

Ett litet livstecken! Det har varit lite mycket på hemmafronten så bloggen har fått vila i några dagar.

Det har hänt en del sen sist. En rolig sak är att jag blivit ett år äldre!

Jag fyllde år i måndags men firades i helgen.

Tyvärr har jag inte fått nåt paket av Pappsen än. Jag väntade hela dagen och när jag gick och la mig på självaste Föllsedagen kunde jag inte bärga mig längre utan frågade om han hade köpt nån present.

”Ja, det har jag. Jag ville bara se om du skulle säga nåt.” svarade han.

Han har en sån romantisk ådra, Pappsen! Han vet hur man får en kvinna att känna sig värdefull. Han hade beställt nåt men det har inte kommit än.

Men till hans fördel så köpte han vackra rosor till mig.

image

Ljuvliga!

Och åh, ett kort också!

Det är det bästa av allt! En handskriven kärlekshälsning från djupet av lilla hjärteroten! Nu ska vi se vad han har diktat ihop.

image

Ehh, nåja… Ett kort ändå. Tack fina Pappsen!

Så nu är jag 31 år.

Det är en prima ålder!

Jag känner mig inte ett dugg tantig som man som barn trodde att 31-åringar skulle känna sig. Näh då! Jag är fortfarande pigg och vital men dessutom klok och förståndig och trygg i mig själv.

Lite så här.

images

Visst är det härligt? Som ung kvinna oroar man sig så mycket för att duga och för att passa in, vara söt och duktig, att det krävs några år innan man är avslappnad i sig själv och vet att man duger.

Jag tror inte att det är riktigt detsamma för karlar. Det manliga väsenet är ju inte riktigt lika komplicerat som det kvinnliga. De tar saker mer för vad de är utan att krångla till det.

Fast jag hittade en skylt som passar för dem också.

 

balls

Triss-miss

Jag är inte så duktig på att kallprata! Jag känner liksom att jag inte har så mycket att prata om med människor som jag inte känner och jag tänker mig att de inte har så mycket de vill delge mig heller.

Idag var jag och Bäbisen och handlade och i kassan skulle jag byta in mina trisslotter.

”Ja och så skulle jag vilja byta in de här till nya lotter också.” sa jag.

”Javisst, då vill du ha med högvinst dådå?” svarade kassörskan och plirade skämtsamt mot mig.

Med högvinst? Jag rådbråkade min stackars hjärna. Har det kommit en ny slags triss? Jag funderade på att fråga vad såna kostade och om det gick att byta in mina vanliga lotter mot såna här högvinstlotter. Jag funderade också på om det var lägre vinstchans om nu vinstbeloppen var högre och tänkte fråga kassörskan om det men (som tur var!) ville jag inte vara besvärlig utan låtsades bara att jag mycket väl kände till dessa nya lotter och med uttryckslöst ansikte svarade jag:

”Ja, det kan jag ta.”

Kassörksan såg lite frågande ut men jag fick mina lotter och hon inledde ett mer givande samtal med nästa kund medan jag i godan ro packade mitt varuberg.

Först när jag närmade mig utgången förstod jag skämtet.

Pinsamt!

Men jag fann mig snabbt, vände lite på mig och bockade några gånger.

”Eh, hihihi, höhö” sa jag medan jag artigt skrynklade ihop ansiktet åt kassörskans håll och med återupprättat anseende kunde jag lämna affären.

Mammapussel

Det är inte lätt att kombinera mammaliv och jobb. Jag saknar Bäbisen så att jag nästan blir tokig när jag är skild ifrån honom hela dagarna.

Nu har han börjat att sakna mig också när jag är borta och det känns riktigt hemskt att vinka hej då på morgonen till en gråtande Bäbis och sen vara hemifrån i elva timmar. Igår hade jag riktigt mycket på jobbet, stressade på som en tok och fick ett smärre migränanfall när jag väl kom hem.

Idag har jag därför varit jättetrött på jobbet men kände mig ändå tvungen att gå på körövningen ikväll eftersom jag missade förra veckan.

Och imorgon jobbar jag kväll (åker strax efter nio och är hemma efter Bäbisens läggdags)! Det känns inte ett dugg roligt. Jag är verkligen glad att jag tog flexledigt på torsdag!

Nu hade jag egentligen tänkt kolla igenom fotona som en kompis tog på Bäbisen och oss och välja ut några för framkallning, men…

_IGP7797

…jag tror att jag kryper ner i sängen hos  mitt lilla hjärta istället.

Här jobbar man och sliter!

Ock ock ock, vad han är duktig, Pappsen! Han fixar och grejar och gör huset fint och oj vad mycket beröm han får av alla som hälsar på!

Men Mammsen då? Vad drar hon för strå till stacken? Jo, jag vill bara meddela att jag också sliter mycket hårt. Det är så det brinner i knutarna här hemma när Mammsen är i farten! Inte en sekund tillåter jag mig att pusta ut!

Fixa, dona, putsa, feja! Tänk om ni bara kunde se mig – jag kör verkligen så det ryker!

image

Jaså, ni kan se mig?

Rackarns.

Projekt hall

Minns ni att Pappsen håller på med projekt hall? Redan i somras målade han fönster och dörrar vita och påbörjade vitmålning av trappan.

Och så här muntert såg det ju ut när jag kom hem från jobbet i veckan.

wpid-bild-10.JPG

Nu har det faktiskt börjat att arta sig!

Han har satt upp nytt tak med spotlights.

image

Och nytt golv kommer på plats!

imageimage

Nu är det väggar kvar som ska bredspacklas och om det blir tillräckligt bra så ska de målas vita.

Skönt att hallen inte ser ut som en mörk grotta längre, även om det är en del jobb kvar!

 

 

Karolins tomatsoppa

image

Vi har många mogna tomater i trädgården så igår gjorde jag en tomatsoppa efter recept från en föredetta kollega. Den blev världens godaste! Jag kan tänka mig att det blev extra supergod just för att det var hemmaodlade, nyskördade tomater, men jag har gjort den på köpta också och det var himmelskt gott det med.

Tomatsoppa 4 port

1 kg tomater
2 stora röda paprikor
timjankvistar
en halv vitlök (ca 10 vitlöksklyftor)
olivolja

2 tärningar grönsaksbuljong
vatten
salt
peppar
socker
(en nypa chili)

Sätt ugnen på 225 grader.

Dela tomaterna på mitten och gröp ur dem. Lägg dem i en ugnsfast form.

Dela paprikorna i mindre delar och lägg dem också i formen, med skalsidan uppåt.

Lägg i vitlöken och timjankvistar och ringla över olivolja.

Sätt in i ugnen i cirka en halvtimma. Paprikorna får gärna bli svarta.

Ta bort skalet från vitlökarna och gärna också från paprikorna och från tomaterna.

Mixa soppan.

Häll soppan i en kastrull och lägg i ett par buljungtärningar. Späd med vatten till önskad tjocklek. (Jag hade ca ½ liter vatten.) Låt småkoka i ett par minuter medan du smakar av med salt, peppar och socker. 
Jag hade också i en nypa chili för att framhäva smaken ytterligare.

Servera med bröd och om du vill med bitar av fetaost eller stekt halloumi.

Top Notch!

Tips! Blankt hår!

Ja, jag vet att ni tyckte att jag hade ett vackert hår på förra bilden, det kan vara så att jag hade kammat mig den dagen!

Jag har annars ett litet skönhetstips för håret, förstås en enkel hemmavariant!

Rör ut vanlig honung i lagom varmt vatten (lagom varmt för hårbotten). Jag brukar ta ett stort glas med vatten och till det tar jag knappt en matsked honung.

Skölj håret med honungsvattnet det sista du gör när du har tvättat och balsamerat det.

Honung ska göra håret blankt men jag tycker dessutom att håret känns fylligare.

DSC_0002 - Kopia

Men gu´ va schnyggt! Bra bild!

En trevlig prick!

Säga vad man vill men jag är verkligen en artig prick, trevlig ut i fingerspetsarna.

Idag var jag nere i jordkällaren för att hämta en kruka. Jag gick där i godan ro i halvmörkret, pratade lite för mig själv och kanhända släppte jag väder. Då tycker jag mig se något fladdra till i ögonvrån och vänder mig hastigt om. Kanske står där en psykopat med en yxa??? Eller har någon av Pappsens kompisar gömt sig där för att skrämmas?

Medan jag vänder mig om tar jag på mig ”Lätt förvånad men inte arg”-ansiktet. Det har en min som säger ”Oj, vad rädd jag blev, men lite kul ändå, hihi”.

Bakom mig stod…

…nä, det var ingen där. Nada personada.

Men jag blir så trött på mig själv. Om det verkligen hade varit en mördare eller någon av Pappsens kompisar – hade de då inte gjort sig förtjänt av ”Nu är jag förbannad, här har du en rak höger”-minen istället?

Jo, det kan man tycka!

Visst är det konstigt att artigheten sitter så djupt inpräntad?

DSC_0001 - Kopia

Nämen, låg du här och lurpassade? Aja baja! Fast visst ser jag snäll ut?

Flug-hits

Visst är det mysigt att ha kalvar i hagen bakom huset men usch och blä för alla flugor som kommer in så fort man gläntar på dörren. De surrar runt maten och de har tokbajsat på hela köksfönstret!

Jag har alltid varit en blödig typ som helst har velat släppa ut flugorna genom fönstret men med de mängder som kan komma in här är man mer eller mindre tvungen att smälla dem.

Fast det är en vidrig sysselsättning! Flugor är en ju en sån där insekt som knappt går att ha ihjäl. Första gången jag smällde samlade jag helt orutinerat  mina femtio (50) smällda flugor i ett papper i soppåsen, men när jag nästa gång öppnade dörren till sophinken (som surrade betänkligt) flög ett helt band med uppretade flugor ut och anföll mig! Gaahh!

Visst är det konstigt? Det spelar ingen roll att det bara är en våt fläck man torkar upp efter dem, likt Terminator 2 samlar de kvickt in sina kroppsdelar, sväller upp och flyger iväg som om ingenting hade hänt.

Nä, usch! Men nu har jag bestämt mig för att se lite positivt på det hela. Jag smäller flugor flera gånger om dagen och varje tillfälle är som ett riktigt gympapass!

Man får fokusera, ta i från tårna och verkligen svinga flugsmällaren för bästa träff! Mycket bra träning!

image I got my mind set on you!

imageSwing it magistern, swing it!

Ibland får man hoppa högt…

image Jump! (for my love)

…och ibland sätter de sig i underkanten av kylen och då får man göra en riktig loop.

image I´m too sexy for my love, too sexy for my love

Det tar på en kropp som har fött barn och som inte är riktigt färsk längre!

Men värst är när man måste spana efter dem högt uppe i taket. Jag har så svårt att böja nacken uppåt och ryggen känns så stel.

image Kom ner från taket!

Och när man böjt nacken så pass känns det som att den aldrig riktigt ska gå att böja tillbaks igen.

imageIf you start me up If you start me up I’ll never stop

Det är så illa att det känns som att hela ansiktet spänns när man tittar uppåt. Som att huden på kroppen inte riktigt räcker till så att man får göra värsta grimasen för att kunna böja på nacken.

Haha, men riktigt så illa är det förstås inte!

Det kan jag inte tänka mig i alla fall!

Så jag vet inte varför Pappsen lämnar rummet varje gång jag smäller flugor i taket???

image I´m running, I´m scared tonight…

Veckan som var.

Nu har jag avverkat en lång jobbvecka! Kvällarna har som vanligt varit fullspäckade (ikväll har jag till exempel haft fullt sjå med att äta upp en brieost som Pappsen har köpt.)

Klockan är mycket men jag tänkte bjuda på en liten uppdatering av veckan.

  • Jag är väldgt glad över att Adam Alsing är tillbaka i morgonradion! Nu får jag äntligen skratta högt på väg in till jobbet igen! Jag önskar bara att jag hade tid att stanna och fota den vackra naturen som är storslagen när solen stiger över ett dimhöljt sensommarlandskap..

Grind och pilträd i morgondimma. Skåne. Sverige. Istället lånar jag en magisk bild av www.tukler.com

  •  Jag har börjat i kören igen! Det är kul att sjunga! Sjunger man i en kyrkokör blir man särskilt duktig på att sjunga halleluja.

image

  • Pappsen har fått bränslestopp.
  • Bäbisen har börjat att gå riktigt duktigt!
    image
  • Jag har varit på en ny station på jobbet och det är så mycket förändringar sen jag gick på mammaledigheten! Jag har gått och känt mig som… ja, hur säger man nu igen? Jo, som en piss.
  • Pappsen har helt apropå börjat att renovera hallen.
    image
  • Jag försöker äta enligt tallriksmodellen.
  • Pappsen har åkt och handlat bara för att köpa vita bönor i tomatsås men kommit hem med frallor, brieost, lövbiff och chips.
  • Ja, och så har han fått bränslestopp. Men det kanske jag skrev?