2014! Mitt år i bilder…

…och text.

Åh, ännu ett år har alltså gått. Jag tänker att jag vill summera året lite.

Vi har nu bott i huset i snart två år. Vi har renoverat ganska intensivt under denna period och det är först nu när övervåningen börjar att bli färdig som jag hoppas på ett lite lugnare tempo.20140723-203400-74040482.jpgIMG_2282

Lite har vi fixat i trädgården också, men mest har jag njutit av att se allt som växer och blommar. Jag kom inte ens ihåg vilka blommor som växte i trädgården så detta blomsterår var precis lika spännande som det första.

20140420-205831.jpg20140531-213530-77730792.jpgIMG_3400

I mars började Barnet på dagis, något jag bävat ordentligt för innan, men som jag ändå tyckt funkat bra. Jag önskar bara att dagarna ifrån honom inte var så långa, men nu går jag ju snart på mammaledighet så då slipper jag ifrån ekorrhjulet för en tid igen.

IMG_2130

Barnet har förstås utvecklats enormt mycket under det gångna året. Nu är han en liten kille som pratar och springer och det är mycket som rör sig i hans lilla huvud. Han är väldigt social och tycker om liv och rörelse. Han har en stor vilja, är enormt envis och kan bli lika arg som han är glad. Han gillar traktorer och annat som rullar, att sjunga och dansa och precis som de flesta barn i hans ålder vill han hjälpa till mycket.

IMG_4300IMG_3496

IMG_3548

Till sommaren blev jag till våran stora lycka gravid igen. Dagen innan jag plussade gick Pappsen och jag på middag vid Göta Kanal, våran första middag ute på tu man hand sen Barnet kom. (Jag ville inte förstöra middagen med ett negativt resultat så vi väntade till dagen efter dejten med att testa.)

IMG_3881

Sommaren innehöll allt som den borde. Lek och bad och utflykter, grillning, jordgubbar och värme. Mest minns jag ändå mitt förtvivlade illamående och tröttheten som gjorde att jag helst ville tillbringa dagarna inomhus i soffan… Tur att sånt släpper och att man i sinom tid glömmer. Nu känner jag bara bebisen som sparkar i magen!

IMG_3653IMG_3803IMG_3940IMG_3768Till hösten mådde jag bättre igen. Barnet har verkligen tyckt om att vara i skogen eller bara i trädgården och äta äpplen och björnbär, gunga eller vara i sandlådan. IMG_4003IMG_4675Först efter sommaren kände jag också att jag hade hämtat ifatt på jobbet efter mammaledigheten. Vi har haft ett enormt utvecklingsarbete på jobbet vilket har varit svårt att hänga med i när jag till att börja med bara jobbade ett par dagar i veckan och sen 75 % efter dagisstarten. Dessutom har jag sen i våras varit med i en liten grupp som anpassat vårat nya datasystem till vårat arbete så jag har delat mina 75 % mellan labbet och data-sidan. Det gjorde att jag kände mig vilsen på båda sidorna.

IMG_3025-1IMG_2989-1

Det var tråkigt, jag som innan mammaledigheten trivts så bra på jobbet, haft så roligt med jobbarkompisarna och vetat att jag varit kompetent i mitt arbete. Nu kände jag knappt igen mig på jobbet. Utbyte av personal, ombyggnad, nya maskiner och arbetssätt hade gjort det till närapå ett helt nytt jobb. Nu funkar det som sagt bättre igen men riktigt som förr är det inte.

Så i oktober förlorade vi våran älskade katt Rut i vingelsjuka.IMG_3086

Hon var så fin och vi saknar henne än. Som tur är har Matilda blivit mycket mer sällskaplig nu när hon är ensam katt i huset.

IMG_4173

I år har vi inte gjort några stora resor men en del utflykter har vi hunnit med.

Syrran och jag var i Stockholm i maj och tittade på Priscilla. IMG_3416IMG_3414I juni var min familj till Astrid Lindgrens värld och i juli åkte vi till Ängelholm tillsammans.

IMG_3595IMG_4058Nu senast var jag, syrran och ena svägerskan till Stockholm på Mammaboosten the Show (där jag  träffade BlondinBella).

IMG_4814IMG_4817

Nu har vi en skön julledighet, magen växer och jag har bara 12 dagar kvar att jobba innan jag går på mammaledighet.IMG_4991

IMG_4583

IMG_4949Så sammanfattningsvis har det varit ett väldigt bra år! Lite stressigt med jobb- och dagispussel och renoveringar, men på det stora hela har det ändå varit lugnt – så som det bör vara för livet som småbarnsfamilj. Höjdpunkterna är naturligtvis att se Barnets utveckling och att få bli gravid igen!

Ja, jag är lyckligt lottad.

IMG_2055

Åren går fort, eller vad säger ni?

Provade du att göra rent ugnen?

http://newsner.com/2014/10/jag-brukade-hata-det-men-nu-slipper-jag-oroa-mig-att-gora-rent-ugnen-det-har-ar-genialt-2/

Det här var ett vanligt förekommande tips i sociala medier före jul – hur man skulle rengöra ugnen med bakpulver och ättika!

Jag såg aldrig någon som egentligen hade provat det, men jag har alltid varit svag för hemmagjorda produkter så när jag skulle rengöra ugnen så testade jag!

Det funkade ganska bra, fast det gick åt mycket bakpulver. På vissa ställen fick jag inte bort allt som var fastbränd men jag kanske inte fick på tillräckligt mycket smet där.

Jag tor ändå att mitt vanliga sätt, med såpa, kräver ungefär lika stor arbetsinsats.

.

2015/01/img_4326.jpg

2015/01/img_4327.jpg

Var det någon annan som provade? Hur gick det?

Eller har du något annat husmorstips som du brukar använda dig av?

Nougatrutor

Det har varit strålande vackra och iskalla dagar nu efter jul! Det har varit gudomligt skönt att slippa ge sig ut till jobbet i kylan, dessutom har jag blivit mycket tröttare igen så jag är verkligen glad över den här julledigheten! Nu är det skönt att det är lite varmare igen så att vi kan vara ute mera.

Visst har vi varit ute en del, trots kylan. Jag har dragit Barnet i snowracern och en dag tog vi en tur till sjön eftersom Pappsen var nyfiken på hur tjock isen var.

IMG_5005IMG_4995!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_5001.jpg

Jag gillar ju naturen men rollen som lekledare med småbarn passar mig inte helt, jag vill helst bara strosa omkring och berätta vad växterna heter eller sitta och titta på när andra aktiverar dem. Så en eftermiddag gick vi in och bakade kakor istället, Barnet och jag, medan Pappsen satte taklister på övervåningen.

Ja, inte så att det alltid är mysigt och idylliskt att baka tillsammans med barn heller. Det tar fem gånger så lång tid som man tror och när Barnet envisas med att göra allt själv, kladdar ner hela köket och tjuvsmakar på allt är det lätt att tappa tålamodet. Och när han i ett obevakat ögonblick dessutom tar sleven och rör runt i mjölblandningen så att den far ut över bänkar och golv så vill jag nästan skicka honom till Pappsen istället.

Fast sen efteråt när allt är städat och frid och fröjd så är vi nöjda ändå. Och jag tänker att han lär sig mer och mer för varje gång han får vara med och öva. Snart kanske jag bara kan sitta i soffan och njuta av hans bakverk…

Eftersom jag har en massa nougat hemma efter julgodis som aldrig blev nåt av ville jag få användning för den. Så denna gång bakade vi nougatrutor.

IMG_5010

Nougatrutor

100 g smör
2 msk ljus sirap
4,5 dl havregryn
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker
1,5 tsk bakpulver
1 msk vetemjöl

250 g nougat

Sätt ugnen på 200 grader.

Klä en ugnsfast form, 20×30 cm, med bakplåtspapper.

Smält smöret i en kastrull. Blanda ner sirapen.

Blanda havregryn, socker, vaniljsocker, bakpulver och mjöl i en skål. Häll ner i kastrullen och rör till en smet.

Lägg smeten i den ugnsfasta formen och platta till smeten.

Grädda cirka tio minuter i ugnen, eller tills kakan fått lite färg.

Hyvla över nougat och låt smälta över kakan. Jämna ut nougaten och gör gärna räfflor med en gaffel för lite snitsigare utseende.

IMG_5004

Låt stå kallt i cirka 45 minuter.

Ta upp kakan ur formen och skär rutor med en stor och vass kniv.

Förvara i kyl eller frys.IMG_5006

Mycket enkla kakor! Lika goda för vuxna som för barn

Yngre medelåldern – här har du mig!

Vi hade ju dejt-kväll i lördags, Pappsen och jag. Det var trevligt! Vi åt kinamat och sen såg vi Hobbit del 3 Femhärarslaget. Maten var god och filmen riktigt bra! Vi tittade i 3D med glasögon och allt och det var riktigt tufft! Tyvärr var det lite ansträngande för ögonen bara så som den tant jag börjar bli fick jag huvudvärk.

Annars var det en sån här kväll som jag var glad över att jag är just det – lite äldre – och har lämnat de vilsna och hetsiga ungdomsåren bakom mig. (Jag skulle vilja kalla mig för ungdom än men innerst inne tvivlar jag på att det är en korrekt benämning på en 32-årig blivande tvåbarnsmamma. Yngre medelåldern – här har du mig.)

Att jag kände så just i lördags hade flera orsaker.

– De skräniga tjejerna i 20-årsåldern som satt vid bordet intill oss och som skvallrade högljutt, flabbade och sprang omkring inne i restaurangen utan att tänka på att det förtog en del av den romantiska stämning som bland annat jag och Pappsen velat få till. Det var ju liksom ingen pizzeria vi var på! Jag har väl också varit i den åldern och trott att man var lite tuff och avslappnat nonchalant mot omgivningen när man betedde sig så (fast SÅ illa har jag minsann aldrig varit), men det är rätt skönt att ha insett att det mest är störande. Nu vet man lite mer vad som är tufft på riktigt och slipper klanta till det så ofta.

– Som ung tjej, lite oavsett hur bra man ser ut, så drar man blickarna till sig. Självklart blir man mer medveten om sitt utseende då och på hur andra uppfattar en.

Jag är bortom det nu. Jag slipper obemärkt förbi. Jag kan gå i omodern täckjacka och stor-mössan nerdragen över öronen utan att någon bryr sig, inte ens jag själv. Visst drog jag lite uppmärksamhet till mig när jag ramlade med magen före in i mannen som satt på platsen bredvid min på bion men det ÄR så svårt att balansera sig förbi allas fötter när man själv har taxben och, just nu, stor mage. Men efter att vi skrattat förläget och utbytt diverse artighetsfraser kunde jag sätta mig tillrätta, trycka upp de hornbågade 3D-glasögonen i ansiktet och peta loss popcornskal ur tänderna i lugn och ro. Verkligen skönt!

– När Pappsen och jag tog oss till bilen igen passerade vi party-kvarteren där människor i alltför tunna kläder stod och rökte och skriade i 20 minusgrader. Herregud, vad jag är glad över att slippa stå och frysa i för tunna kläder! Nej, jag har aldrig feströkt, men väl stått utomhus för att man inte har haft så mycket annat att göra än att hänga på byn eller stan och sen fryst så mycket att det har känts ända in i benmärgen och sen har det tagit timmar innan man har tinat upp igen.

Dessutom räckte det med att passera alla rökande ungdomar för att det skulle stinka om håret efteråt. Nä, tummen ner för det och tummen upp för tacos på fredagar, parmiddagar och småbarnsliv!

Yngre medelåldern – jag är så glad över att vi har funnit varandra!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_5024.jpg

Här är tanten med taxben och mage, men utan 3D-glasögon. Måhända lite sur över att Pappsen ville sitta kvar och kela med katten istället för att komma och fota mig. Vad är det med män och katter egentligen??

Fick ni en bra jul?

Det blev en jättefin julafton för oss!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4280.jpg

Ja, egentligen har aldrig tanken med bloggen varit att skriva dagboksinlägg, utan att bryta ut små händelser som jag ser på med glimten i ögat… men nu fungerar inte min gravidhjärna riktigt på samma sätt som min vanliga hjärna. Nu är det fullt fokus på Barnet, bebisen i magen och på hemmet och jag ser inte riktigt saker ur samma perspektiv som annars. Jag skulle kunna strunta i att skriva helt men jag vill gärna hålla bloggen vid liv så då får det bli lite triviala inlägg. Kanske kommer min humor tillbaka mer efter förlossningen, eller också blir det ännu sämre under en period… Ni som orkar fortsätta läsa får se.

På morgonen igår kunde jag känna att julafton kanske inte är så speciell för oss vuxna, att det kanske mest är stress och bök och att förberedelserna innan och friden efteråt egentligen är det man är ute efter. När vi väl var på plats igår var det förstås ändå lika jättemysigt och trevligt som det brukar vara. Det är så roligt att fira jul tillsammans med barn och det är speciellt att vi firar i huset där jag växte upp och där vi alltid firade jul som små!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4284.jpg
Även tomten kom på besök! Lycka för barnen och Barnet var inte rädd utan väldigt belåten över han kom.

Det enda som blev lite tråkigt var paketöppningen. Innan jag fick barn tänkte jag att mina barn minsann skulle öppna ett paket i taget och visa tacksamhet, inte bara slänga paketet åt sidan och kasta sig över nästa. Igår blev det lite hysteriskt med alla paket för Barnet. Han rev upp paket efter paket utan att knappt titta på dem och när de var slut letade han bara efter fler. Som mamma tyckte jag att det kändes genant när han hade fått så mycket fint men samtidigt förstår jag nu när jag själv har barn att det blir lite för mycket för de små under själva öppnandet. Idag har han varit jätteglad och nöjd med alla sina julklappar och lekt med dem allihop.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4290.jpg
Det har hur som helst varit jätteskönt idag att ta en paus från julfirande och bara få vara hemma med familjen, leka med de nya sakerna, titta i böckerna och sjunga och spela ur nya sångboken. Imorgon drar vi igång firandet igen men det ska bli jättekul, inte minst Barnet längtar redan efter att träffa alla igen!

Och på lördag ska Pappsen och jag ta en riktig dejtkväll innan bebisen kommer, med middag och bio. Det ser jag verkligen fram emot! Vi har sån tur att vi har så fina barnvakter i både Pappsens och min familj som alltid ställer upp när vi ber om hjälp!

Jag hoppas att ni alla också haft en fin jul!

GOD JUL!

Nu är det bara några timmar kvar till julafton! Det har varit ganska hektiska lediga dagar men jag tror att vi har gjort det mesta som vi har tänkt oss. Vi har till exempel flyttat upp på övervåningen! Det känns så skönt att kunna använda hela huset! Allt är inte färdigt, men det fungerar att sova där. Jag skulle gärna lägga ut foton men först vill jag att de närmaste ska få se det live!

Att flytta upp har blivit en stor omställning för Barnet som nu får sova i sitt eget rum. Innan har han fått dela sovrum med oss. Som väntat har det varit lite kämpigt men nu har han ändå somnat i sin egen säng för tredje natten i rad, så vi är nöjda. Särskilt som han har haft en lång period som han inte alls velat sova i sin egen säng ens när den har stått i vårat sovrum!

Vi har också hunnit träffa våra familjer en del och städa och pyssla med det mesta. Det är härligt att få vara hemma hela familjen tillsammans, som det ska vara, istället för att vi stressar iväg till jobb och dagis och sen inte ses förrän framåt sen eftermiddag/kväll.

Själv är jag nu i vecka 30 och ibland känns magen stor och tung. Jag kommer på mig själv med att vanka här hemma, kanske inte så mycket för magens storlek (för så stor mage har jag ju inte, som jag fortfarande får höra 😉 ) utan också för ganska mycket sammandragningar och magsyra som bokstavligen står mig upp i halsen. Just nu är jag tydligen inne i en period med mycket hormonpåslag så periodvis är jag lite extra skör, men jag tror att det stabiliserar sig snart igen. Det är ändå fantastiskt att få gå med mage över julen och veta att vi snart blir fyra…

Nu väntar en del förberedelser till morgondagen och sen hoppas jag att Barnet sover så pass gott att Pappsen och jag kan mysa i soffan med en julfilm och julgodis.

För egentligen ville jag bara önska GOD JUL!!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4911.jpg

 

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4925.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4927.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4945.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4952.jpg

 

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4942.jpg

Hemmagjord senaps- och skärgårdssill. Så himla gott! Jag kan lägga ut recept sen även om de flesta som tänkt göra egen sill i år säkert redan har gjort det.

Jullimpor med russin

Nu har våran efterlängtade julledighet börjat! Vi behöver verkligen ledigt, vi har längtat så efter att få vara hemma tillsammans och få ta det lite lugnare. Men det blir en del fix med övervåningen också, tapeterna är på väg upp och det ser ut att bli riktigt bra! Pappsen sätter lister och karmar och har en liten bit golv kvar att lägga annars är det nästan färdigt. Vi ska till stan imorgon och hämta hem ny soffa och ny säng. Det har onekligen blivit en väldigt dyr december…

Själv har jag nog kommit in i en fas där jag boar mig. Jag städar och tvättar och dammar som aldrig förr och det är ganska skönt för innerst inne gillar jag ju att ha det rent omkring mig.

Det kliar i fingrarna att sätta igång med julmat också. Jag har ett recept på jullimpor som jag bakat varje jul sen jag bodde hemma, men än är det lite för tidigt att baka dem. Jag vill att de ska vara speciella till själva julhelgen.

Nu när våran julledighet har börjat blev jag ändå riktigt sugen på jullimpor så jag har provat att baka en annan variant på juliga limpor. Jag ville göra bröd med russin i så efter lite letande efter inspiration på nätet slog jag ihop dessa limpor. Det blev SÅ gott. Lagom juliga så här knappt en vecka före julafton.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_4203.jpg

Jullimpor med russin
2 stora limpor

50 g jäst
3 dl mjölk
3 dl yoghurt/fil
1 dl sirap
2 tsk salt
2 msk malda pomeransskal
(1 tsk kummin)
1-2 dl russin
7 dl vetemjöl special
7 dl rågsikt

Blötlägg gärna russinen lite innan du bakar.

Smula jästen i en degbunke.

Värm mjölk och yoghurt/fil till 37 grader och blanda med jästen.

Tillsätt sirap, kryddor, salt och russin.

Häll i mjölet och arbeta till en smidig deg.

Låt jäsa övertäckt i cirka en timma.

Knåda lätt på mjölat bakbord och forma till två limpor.

Lägg dem på plåt med bakplåtspapper, nagga dem och låt Jäsa i 30 minuter.

Grädda i nedre delen av ugnen i 40 minuter. Pensla med vatten blandat med sirap.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b26/44951191/files/2014/12/img_0379-0.jpg

Nu längtar jag efter att få stiga upp imorgon till doften av hyacint och till skenet av adventsljusstakar och få äta detta bröd till frukost tillsammans med familjen.