Bokashi

img_0218-1

Jag är ju lite nördig och de som känner mig väl vet att jag älskar att snåla och gneta och att använda sånt som annars slängs. Ja, det märks väl mest i mitt trädgårdsintresse, eftersom jag inte är så händig på så många andra områden…

Förr fick man smussla med sitt guldvatten i smyg men nu är det ju så trendigt att odla själv och att vara ekologisk så att springa med kissvattenkanna idag är nog hetare än att ha Gucci-handväska, tror jag.

img_2191

Att skörda egenodlade bönor, trendigt och inte minst livskvalitet när det är som bäst.

Det är ju så härligt att se växterna må så mycket bättre när man sköter om dem och de får den näring de behöver. Fast förutom att kasta ut några säckar kogödsel om våren och att vattna sommarblommorna med kissvatten så har jag ändå brustit lite i gödslingen av min trädgård. Trädgårdsavfallet hamnar i komposten men sen har det inte riktigt kommit tillbaka till rabatterna, och kökskomposten har åkt ut i gröna påsen.

img_2107

Min krukodling på stenplattorna förra året. Barnen ville ge kiss till vattenkannan hela tiden så blommorna fick nog så det räckte…

Men nu har jag börjat med bokashi, att slänga matavfall i en lufttät behållare tillsammans med speciella mikroorganismer som snabbar på förmultningsprocessen. Man slänger allt köksavfall i en hink och häller över mikroorganismerna som finns i ett slags strö och sen när hinken är full ska den förvaras inomhus i två veckor innan den är redo att grävas ut i jorden, i krukor eller odlingsbänkar. I marken sker sista steget i processen som förvandlar avfallet till jord.

img_0480

 

img_0388-1

Även här är barnen gärna delaktiga och slänger i kompost och strö och bankar till innehållet med en potatispress.

Först provade jag att bara ha matresterna i en plasthink med lock och slänga över mitt bokashiströ, men det blev väldigt mycket vätska i hinken, så även om hinken till slut mest bestod av tidningspapper så hade innehållet ändå en tendens att mögla.

Så då slog jag på stort och köpte ”riktiga” bokashi-hinkar med tappningskran och det funkar mycket bättre plus att jag kan använda vätskan som jag tömmer som flytande gödsel till mina krukväxter.

img_0398-1

Dessutom är de här behållarna lite finare så den hink som står till sig kan stå i ett hörn av sovrummet utan att skämmas.

Nu är det ju fortfarande vinter och tjäle i jorden så jag har inte kunnat gräva ner så mycket kompost ännu, bara ett par hinkar i växthuset en dag när det inte var fullt så kyligt.

img_2050

Växthuset behöver nog lite bättre jord om det ska orka grönska ordentligt även i år.

Resten står och väntar på att få komma ut, och jag längtar verkligen efter att få gräva ner det och se hur det fungerar. Men jag vattnar mina krukväxter som aldrig förr med utspätt bokashivatten och det verkar de gilla!

Och idag väntar den stundande sommarens plantor på lite kärlek och omtanke, så det blir omplantering av kronärtskockor och körsbärstomater och plantering tagetesfrön.

img_0443-1

Ha en fin söndag!

 

När man vill göra andra tester än de på Facebook

Det är mycket på jobbet nu och det är svårt att få ihop livspusslet ibland. Ena dagen tycker jag att det är kul med ansvar och känner mig nästan lite vuxen (nåja…), andra dagar vill jag mest dra täcket över huvudet och säga upp mig. Där fick ni för att ni gav mig ansvar, liksom. Skäms på er.

Jag tycker ju att det är viktigt att vara mycket med barnen när de är små och att de inte ska ha för långa dagar på förskola, men det är inte helt lätt att få till när jag har lång restid och sambon har eget företag. Samtidigt tycker jag att det känns bra att ha en jobbidentitet och en egen inkomst.

När man går i olika tankar och kanske funderar på om man vill plugga, jobba kvar på sitt jobb eller byta till nåt annat kan man passa på att fördriva tiden med lite mer matnyttiga tester på internet än de man snöar in på på Facebook, kanske. (”Hur ser ditt fylle-sms ut?” ”Hur skulle du se ut om du vore en man?” Världen väntar. Så många frågor, så många svar.)

Just nu har jag försökt öva upp mina färdigheter på logio.se, där man kan träna inför högskoleprov. Jag har bara gjort högskoleprovet en gång, fick 1,1 i resultat och var lite besviken. Jag tänkte länge att jag skulle göra om det och kanske prestera bättre nån gång i framtiden. Just nu är jag osäker, kan bli platt fall också, inser jag. Enda avsnittet jag behärskar bra idag är ord-delen.

Har du skrivit högskoleprov nån gång och blev du i så fall nöjd över ditt resultat?

Jag och min nya kompis på Securitas

Jag jobbar helg ibland. Det bär alltid emot att åka och arbeta på en lördag eller en söndag så man får göra vad man kan för att lindra det.

Till exempel så har vi ganska långt att gå från parkeringen till jobbet.  Men nu har jag börjat att fulparkera på helgerna! Jag står strax utanför dörren bland cykelställ och allt.

I början var jag väl mest rädd. Hjärtat skuttade i bröstet och jag vågade inte gå ut ur bilen om nån tittade. Sen under dagen stod jag som en hök i fönstret och spanade ut över bilen för att se om någon skulle lappa den. Ibland kom Securitas och då fick jag andnöd och kunde inte jobba på en kvart.

Ja, det var både spännande och olustigt, men när helgerna gick och inga böter kom så blev jag alltmer tuff. Jag kände mig som en kung som bara backade in vid dörren (nåja, fram och tillbaks och fram och tillbaks och så öppna dörren och se vart man hamnat egentligen och så börja om från början). Men sen var jag på jobbet på bara tre kliv!

Fast sist jag jobbade helg och intet ont anande styrde mot min nya parkering så stod Securitas där! Shit! Jag visste inte vad jag skulle göra, fick panik och körde ut mot gatan igen som ett jehu.

Där ångrade jag mig. Jag har ju faktiskt aldrig fått böter fast de sett bilen. Jag vände på en tvärgata och åkte tillbaka. Jag skulle just gå ur bilen när jag såg Securatias-vakten gå ut genom dörren. Ujuj! Den här gången reagerade jag snabbt, satte plattan i mattan och for ut på gatan igen.

Men förresten, vakten hade nog bara varit på väg att åka. Att två gånger lämna platsen i full karriär kanske bara ser misstänkt ut. Jag vände igen men var fortfarande skakis så jag stannade vid ett rödljus fast det var grönt.

Jaja,” tänkte jag, ”nu hinner vakten åka åtminstone.” Och det blev rött. Och det fortsatte att vara rött. Det fanns ingen annan bil i närheten men jag hade rött. Till slut insåg jag att rödljuset trott att jag hade åkt för länge sen och helt enkelt inte tänkte slå om. Osäkert backade jag från trottoarkant till trottoarkant och när jag kommit en bit bort bytte jag växel, satt på helspänn och pressade bilen mot rödljuset på nytt.

Och ja! Det slog om!

Äntligen! Jag var förbi rödljuset och vakten hade helt säkert åkt. Så jag far in till jobbet en tredje gång men…. nej! Securitas står kvar! Det ryckte i gas-foten men jag inser att jag verkligen behöver börja jobba nu. Så jag kliver ur och bums kommer Securitas-vakten ut och jag anar att det faktiskt är mig han varit ute efter hela tiden… Lite ångrar jag kanske mina turer fram och tillbaka men gjort är gjort, nu är det bara att hålla sig kall.

Men jag misslyckas förstås, ser precis så skyldig ut som jag känner mig, tittar honom i ögonen och klämmer fram ett skuldmedvetet: ”Heeeej???” när vi möts.

”Du vet att det är parkeringsförbud här, va?” ropar han.

”Eh, nej det visste jag faktiskt inte. Jag har cirkulerat lite här nu på morgonen men tyckte att det såg okej ut..” säger jag. ”Men jag ska flytta på mig!” lägger jag till och joggar stelt ut till bilen igen, så där som det kan bli när man känner sig iakttagen och benen liksom inte rör sig i takt.

Nu hinner jag definitivt inte ta den långa vägen till parkeringen, utan får betala i P-huset. Sen joggar jag in igen. Vakten har positionerat sig utanför ingången till mitt labb och äter smörgås. Jag ropar onödigt: ”Jag står i parkeringshuset nu!” Han viftar avfärdande och jag springer vidare, försöker se väldigt stressad ut så att han ska förstå att han har uppehållit mig ordentligt genom att ställa till en sån cirkus av det här.

Innan jag började jobba tog jag mig ändå tid att med stor inlevelse och med många gester berätta om min morgon för kollegorna. För sent ser jag att vakten med sin smörgås har första parkett där utanför, men i samma ögonblick som våra blickar möts drar jag i alla fall ihop håret till en jobbtofs och sätter igång att arbeta.

Jag har väl lite svårt att koncentrera mig men till slut är jag igång ändå.

När jag står långt in på labbet i ett litet värmerum och läser av prover hör jag att det knackar på dörren. Vi har inte direkt nåt folk som springer omkring hos oss så jag antar att det är nån av kollegorna. Jag ler och vänder mig om – men vem kikar in genom gluggen i dörren om inte Securitas-vakten!

Herregud, hur hittade han mig här?!

Svetten sprätter till i armhålorna och jag säger ”Va?” tre gånger innan jag ens hör vad han säger.

”Det var du i Volvon, va?”

”Ja, jag ska aldrig mer stå där.”

”Jag skulle bara höra så du inte fick böter igår när jag ringde och rapporterade dig?”

”Nej, men jag ska aldrig mer stå där.”

”Nä, det är lugnt jag vill bara att det inte sprider sig. Om nån börjar vet du…”

”Ja, men jag ska aldrig mer stå där.”

”Jag är mest noga med att ingen står på handikapplatsen egentligen.”

”Nej, jag ska aldrig stå där.”

”Kan du hälsa det till dina kollegor också?”

”Ja visst, det ska jag. Och du… jag ska heller aldrig mer stå där.”

Och sen pep jag iväg innan han hann säga nåt mer och enligt mina kollegor var jag fortfarande inte mig själv på eftermiddagen utan gick fortfarande och såg nervös ut och tittade mig om över axeln.

Och hela tiden undrade jag om jag just skaffat mig en ny kompis eller en ny fiende.

Jaja, jag ska snart jobba helg igen så då är det väl på’t igen bara och se om man kanske har bättre tur med sin fulparkering.

Hemmagjord deo

Jag är ju lite rädd för onaturliga saker och har ständigt dåligt samvete över att hemmet är fullproppat med plaster, elektronikprylar, damm och kemikalier om vartannat. Det är inte riktigt så jag vill leva men det blir lätt så ändå.

Just nu är jag ändå inne i en fas där jag köpt träredskap till köket, bytt ut teflonpannan mot gjutjärn (gamla hederliga, det var bättre förr) och köpt matlådor i glas. Jag skippade sköljmedel för rätt länge sen och nu använder jag ättika istället

I söndags tog jag ännu ett steg mot att kanske få cancer lite senare i livet än vad jag skulle ha fått annars;

 jag gjorde en hemmagjord deodorant!

Jag gillar inte riktigt köpte-deodorant. Dels för att flera innehåller onaturliga ämnen och dels för att jag nästan tycker att de triggar igång svettlukt på mig. Om jag gnuggar mig frenetiskt i armhålan och sen luktar på fingrarna (jaja, erkänn så gör du med ibland) så nog sjutton luktar det mer svett när jag har deo på mig än när jag kör naturellt!

I söndags gjorde jag därför en blandning med kokosolja, majsstärkelse och bikarbonat. Bikarbonat tar bort dålig lukt, majsstärkelse suger upp fukt och kokosolja håller ihop blandningen och gör dessutom huden mjuk.


Hemmagjord deo

1 dl kokosolja
1 dl bikarbonat
1 dl majsstärkelse

Jag smälte kokosoljan i ett vattenbad och blandade de torra ingredienserna i en skål.


Sen siktade jag ner bikarbonaten och majsstärkelsen i oljan och blandade tills det var en jämn smet som jag hällde över i en glasburk med lock.


Sen har det fått stelna och så gnider jag in mina armhålor med detta på morgonen och hittills har jag inte känt tillstymmelse av någon dålig lukt.

Så det fungerade över förväntan!

Dessutom pryder den sin plats i badrumsskåpet på sitt eget lilla vis.

Bananspöken och pumpaclementiner

Idag är det vabb-dag hemma med barnen. Det kan vara lite svårt att underhålla dem en hel dag hemma ibland. Herrejesus faktiskt, man blir cirka femton gånger mer slut av att vara hemma med barn än av att vara på jobbet. 

Men då försöker vi att ha en del små projekt att sysselsätta oss med. Så här års har det blivit lite Halloween-pyssel och idag blev det bananspöken och pumpaclementiner till förmiddagens fruktstund.


Det är ett busenkelt pyssel som barnen själva kan göra. Skala och dela ett par bananer och peta in russin som ögon och mun. Jag använde tandpetare till mina hål men barnen har så små och vassa fingrar så de petade hål med fingertopparna istället. 

Sen skalade vi clementiner och sprang ut i trädgården och tog in ett par myntablad som dekoration till minipumporna.

Barnet ville gärna ha ögon och tänder på clementinerna också så vi gjorde hål och petade in russin i dem med sen.


Gott och nyttigt pyssel och så slog vi ihjäl en kvart på kuppen också.

I och bredvid ett växthus i maj

Det har varit en kall maj.

En mardrömsvår för många odlare. Istället för att gå och se vad som börjat blomma har jag fått gå runt och se vad som tagit skada, dött eller överlevt dessa frostnätter.

Mycket har blivit lite frostnupet, en del plantor har dött helt men det mesta har klarat sig ganska bra.

Det finns faktiskt flera saker jag har börjat skörda redan!

I vårvinterns satte jag spenat och morötter i en odlingsbänk utomhus. Morötterna har växt långsamt i kylan, men spenaten går att ta små, fina blad från nu.


I växthuset har jag dill, rädisor och plocksallat.

Det är fantastisk att gå ut med barnen där och knipsa tillbehör till frukost, lunch och middag!


Det är vackert också, med dessa tidiga primörer, tycker jag.

Jag har också satt ut mina gurkor och tomater i växthuset nu, även om hälften av plantorna dött frostdöden, och planterat klätterbönor och spetskål där så länge i brist på annan plats.

Utanför växthuset växer rabarbern fint. Jag flyttade den från en skuggig plats förra året och här verkar den redan trivas mycket bättre!


Jag håller också på att snygga till blåbärsrabatten jag anlade förra året. Jag har tagit bort grässvålen lite mer ordentligt, täckt marken runt buskarna med tidningar och fyllt på med barkmull. Nu ska vi sätta upp en järnkant som avgränsning bara.


Med Lillan som hjälp har jag satt en del fröer i krukor också. Där vankas zinnia, palmkål, slingerkrasse och ringblommor. Min örtkruka spirar snällt med gräslök, dragon, oregano och timjan, år efter år utan nämnvärd skötsel.

I trädgårdslandet väntar potatis och diverse grönsaker på att komma upp. Det blir en bra tid nu, när värmen kommer mer och mer och man får njuta av allt som växer och blommar.

Linköping ligger snäppet före och så här fint blommar det utanför jobbet.

Det är bra eftersom jag ska tillbringa hela helgen på arbetet.

Ha en fin avslutning på veckan!

Pysseltider

Våren har tagit en paus. Värmen har ännu inte hittat tillbaka och allt står stilla i trädgården.

Det är kalla nätter som varvas med regn, hagel och snö på dagarna så det har inte blivit så mycket uteaktiviteter med barnen. Men vi har bra dagar ändå! Med lite påskledighet och vabb så har vi haft ganska mycket tid hemma tillsammans, barnen och jag, och vi har kommit in i en rätt bra fas. Barnen är inte osams så mycket nu och vi har inte så stora kontroverser utan det är trivsamt.

Vi har kommit igång att pyssla ordentligt också! Perfekt i detta väder. Vi har till och med gjort i ordning ett pysselbord i uterummet. Annars blir det så bökigt att ta fram vaxduk och hitta alla saker så fort barnen vill pyssla, nu är det bara att hoppa i målarrocken och sätta igång.

img_0718

Här är vaxduken på och de flesta grejerna framplockade redan.

 

img_0719

Barnen är väldigt inne på pyssel nu och hittar pysselgrejer överallt i naturen. Trästycken och barkbitar går säkert att göra nåt fint med.

img_0723

Toarullar blir till gubbar, kaniner och raketer.

  
img_0720

En bit asfalt togs hem för att dekoreras

img_0727

En kotte blev till en igelkott och en sten förvandlades till en rymdfarkost.

Förra veckan tog vi en tur till pysselbutiken och köpte nya grejer. Med ögon, frigolitkulor och kungakronor kunde vi tillverka en hel grodkungsfamilj!
img_0728

Vi gillar ju grodor i den här familjen.

Det är smidigt när man kan använda både saker man hittar hemma och roliga småsaker från hobbybutikerna. Det finns så mycket roligt nu för båda stora och små pysslare.

Det lilla som ändå händer i trädgården just nu är väl att jag väntar på en beställning med fågelholkar och några plantor av jätteverbena. Alla som känner mig eller följt min blogg ett tag vet kanske att jag vurmar för djurlivet i trädgården.

img_9172

Foto från förra sommaren på jätteverbenan som svävade hög i rabatten. Den är båda elegant och gillas av insekter.

Med förra årets beställning av jätteverbena blev det en insektsholk där steklarna håller på att vakna till liv.

IMG_8381

Holkar till insekter och fåglar och fjärilsväxter köper jag från Vivara

Men innan värmen och fågelholkarna kommer får jag pyssla vidare inomhus.

fågelholk

Små hängare i trä från Scanlux-packaging