Tulpan-tips

Nu är det dags att plantera lökar igen! Jag brukar längta mig tokig efter det men i år har september varit så varm att jag nästan hade glömt bort det. Men som tur var hade jag gjort en lista exakt på vilken sorts lökar jag ville ha och var i år så jag kunde snabbt beställa hem alla på nätet. Det blev visserligen inte så många i år, men de är väl valda.


Och så igår planterade jag dem. Ja, utom denna. Jag läste lite snabbt på påsen och trodde att jag råkat få hem purjolök så den ville jag inte ha i rabatten.

img_9408

Jag läste den här artikeln innan jag gjorde min önskelista i våras. Kanske är du redan klar med planteringen för i höst annars tyckte jag att den var läsvärd. Jag valde att prova Queen of Night och White triumphator utifrån denna.

http://www.radron.se/artiklar/Satt-ratt-sorts-lokar-for-blomprakt-varje-ar-/

Igår hann vi med en sväng till skogen också. Vi försöker prioritera såna saker. Natur, familj, avkoppling. Det är så viktigt.



Soppa på färska tomater


Vi har många mogna tomater i trädgården så i helgen gjorde jag en tomatsoppa. Den blev världens godaste! Jag kan tänka mig att det blev extra god just för att det var hemmaodlade, nyskördade tomater, men jag har gjort den på köpta också och det var himmelskt gott det med.

Tomatsoppa
4 port

1 kg tomater
2 stora röda paprikor
3-4 timjankvistar
en halv vitlök (ca 10 vitlöksklyftor)
olivolja
2 tärningar grönsaksbuljong

vatten
salt
peppar
socker
(en nypa chili)

Sätt ugnen på 225 grader.
Dela tomaterna på mitten och gröp ur dem. Lägg dem i en ugnsfast form.
Dela paprikorna i mindre delar och lägg dem också i formen, med skalsidan uppåt.
Lägg i skalade vitlöksklyftor och timjankvistar och ringla över olivolja.
Sätt in i ugnen i cirka en halvtimma. Paprikorna får gärna bli svarta.

Ta bort skalet från tomaterna och paprikorna och försök repa av bladen från  timjanen (behåll bladen och släng kvistarna alltså, ingen gillar vassa saker i soppa).
Mixa soppan.
Häll soppan i en kastrull och lägg i ett par buljungtärningar. Späd med vatten till önskad tjocklek. (Jag hade ca ½ liter vatten.) Låt småkoka i ett par minuter medan du smakar av med salt, peppar och socker.
Jag hade också i en nypa chili för att framhäva smaken ytterligare.

Servera med bröd och om du vill med bitar av fetaost eller stekt halloumi. Keso blir nog också jättegott!

Top Notch!

Ålderskris

Jag har alltid varit intresseras av hälsa! Mest hälsa på ett naturligt sätt, jag är ingen pillertrillare utan tycker om att tänka på vad jag äter, att jag får frisk luft och vistas i naturen, tänker positiva tankar och varvar ner.

Jag tycker att det är kul med skönhetsvård också, som att fixa med ansiktsmasker, peeling och hårinpackning. Däremot är jag rätt ointresserad av makeup och styling. Det är samma där. Det ska vara naturligt och för att jag ska må bra. Kunde jag ta ut levern och smörja den med en liten salva för att få den fin skulle jag göra det, även om det inte skulle synas utanpå. Jag vill ta hand om mig och min kropp, helt enkelt.

Fast nu känns det som att jag har tagit det hela till en ny nivå. Jag tror att jag har fått en ålderskris! Jag har nästan helt slutat med socker, dricker bara kaffe, grönt te och vatten och i detta nu står chiafrön och sväller i yoghurt till kvällsmat. Och igår gjorde jag en grön smoothie på spirulina-alger till frukost! Jag blev så sugen på alger (ja, faktiskt) så jag beställde hem en påse. Spirulina är väldigt nyttig (http://kurera.se/darfor-ska-du-ata-spirulina/) men den både luktar och smakar illa! Fast mixad med apelsin, lime, citron, mynta, banan, avokado, ingefära och bladspenat så blev det faktiskt riktigt gott!

img_9298img_9299

Dessutom mättade den bra så kaffet och mackan som jag tänkte komplettera med fick vänta i flera timmar.

Jaja, det blir väl lite krisigt kanske. När mammaledigheten är över och man kanske bara har pensionen att räkna ner till.

Fast jag har rätt mycket tid att njuta av familjen och trädgården ändå just nu. Jag jobbar ju ändå bara 75 procent.


Spirulinasmoothie

Mixa:

3 dl färsk spenat    
1 apelsin, saften    
1 banan    
0,5 avokado    
1 lime, saften    
0,5 citron, saften    
1-2 cm färsk ingefära    
0,5 msk spirulinapulver    
5 st isbitar/kallt vatten    
några blad färsk mynta

Alla dessa foton!

Vi är ganska duktiga på att ta foton idag. I och med att man har kamera i mobilen är man nästan alltid redo att ta en bild när andan faller på. Det är skillnad mot förr när man kanske bara hade en kamera per familj och när rullen var full så framkallade man alla foton och satte in i ett album. Ordning och reda!

Nu fotar Pappsen och jag med varsin mobil, med ipaden och med systemkameran. De flesta foton är bara ögonblicksbilder som är till för Instagram, Facebook eller snapchat. Och vi tar MÅNGA foton. Har man barn blir det 1000-tals foton på ett år bara på dem. Skulle man hålla på och framkalla alla så skulle man snart ha ett helt rum med bara fotoalbum – och de flesta foton är inte ens värda att framkalla. Samtidigt saknar jag fotoalbum och jag skulle vilja ha foton på barnen sparade på nåt fint sätt.

Men för mig har det här med fotohantering blivit lite ångestladdat. Vi har så otroligt mycket foton och de ligger huller om buller sparade på olika datorer, utbrända på skivor och i våra mobiler. Det har blivit ett för stort projekt för att jag ska orka ta tag i det. Men nu har Pappsen och jag i alla fall kommit en bit på väg genom att skaffa lagring på molntjänst. Nu ska vi spara alla foton på ett säkert ställe i cyberrymden och vi frigör också utrymme i mobilerna.

Hur gör ni med era foton? Hur lagrar ni dem och framkallar ni fortfarande?

img_9315

Jag har inte framkallat foton på flera år men jag har gjort några fotoböcker, bland annat denna på Barnets första år. Antar att jag borde göra en för Lillan också…

Klarar du teorin?

Nu är jag igång och pendlar igen då! 12 mil om dagen betar vi av, bilen och jag på jobbdagarna. Det är väl som det är, när man absolut vill bo på landet så får man kanske räkna med att det kan bli lite restid när man ska nånstans. Man är verkligen beroende av körkort när man bor som vi gör, särskilt som bussturerna blir allt färre samtidigt som serviceutbudet på landsbygden minskar i stadig takt. Man får vara glad att man tog det där körkortet en gång i tiden!

Men lite ovan är jag allt bakom ratten nu när jag inte kört så långa sträckor. Numera trivs jag bäst i lite lägre hastigheter och jag kan inte så mycket som peta på stereon utan att hamna ur kurs. Och ligger jag bakom någon vågar jag inte dra på vindrutespolningen eftersom jag så lätt blandar ihop den med helljuset. Men så har det i och för sig alltid varit. Vissa saker lär man sig visst aldrig!

Fast jag har faktiskt provat att gå in på Körkortskolan för att kolla hur illa det var och om jag behövde fräscha upp mina teorikunskaper i trafiken. Men det verkar som att det mest är handhavandet av bilen som jag inte klarar av så bra, som dragläge och att låta bli att blända folk med helljuset och så då. Men det skadar ju aldrig att läsa på och hålla sig uppdaterad.


Prova du med och se om det är något du behöver fräscha upp!

 

 

När mammaledigheten är över

Jag har nästan jobbat i en vecka nu.

Redan.

Samtidigt känns det som att jag har jobbat i ett helt liv. Som att mammaledigheterna bara har varit nåt som flimrat förbi lite grand.

Det känns konstigt att vara på jobbet en så stor del av dagen och att plötsligt inte vara så mycket med barnen. Men mest konstigt är det att det inte känns så konstigt ändå. Det går så naturligt för oss alla i familjen. Det är svårt att förklara. Jag vill ju av hela mitt hjärta att det ska gå bra för mig på jobbet, bra för Pappsen med barnen och bra för barnen med Pappsen. Samtidigt har jag nästan skalat av min identitet nu under mammaledigheten till att ”bara” vara mamma. Och då blir det nästan som en liten kris när man upptäcker att man är utbytbar. Och jag blir nästan lätt förfärad över att jag går och pratar och jobbar och skrattar och finner mig väl tillrätta på jobbet utan att tänka på barnen hela tiden heller.

Nu är det ju sin egen pappa som barnen är hemma med så det är klart att det inte är så stor grej ändå, de är ju så klart vana vid honom. Det är mer att jag inte brukar vara ifrån dem så länge. Men jag känner att det var dags för oss att skifta roller nu. Det känns rätt att jobba nu och låta Pappsen vara hemma-man.

Idag ska jag inte gå och lägga mig 8.30 heller så kanske det känns som att dagarna efter jobbet blir lite längre med.

Helgen som bara swishade till.

Så där ja.

Så.

Ni tror säkert att jag har haft massor av kul för mig nu i sommar så att det är därför jag inte har hunnit blogga. Och kul saker har jag ju gjort men mest har jag gått här hemma och träskat.

Dag in och dag ut. Småbarnslivet har aldrig krävt så mycket tid av mig som nu, känns det som. Nu är det två illbattingar som kladdar och skräpar ner och stökar till och som vill ha hjälp och uppmärksamhet och tid av mig. Jag städar, dammsuger kattsand och smäller flugor. That´s it. Där har ni mig.

Och så är det ju, men det är svårt att hinna med så mycket annat. Helst skulle man väl vara hemifrån jämt så vi slapp stöka till det, men istället går jag och städar och träskar dagarna i ända. Ändå har hemmet aldrig sett mer ostädat ut än vad det gör numera! Lite nedbrytande faktiskt.

Jo, kattsand ja. Vi har skaffat en kattunge som heter Måns och som är vansinnigt söt och snäll. Ungarna älskar honom!

img_9178

En av Måns favoritplatser i trädgården

img_9180

Nämen, här ser man lite av min japanska lönn. Så vacker!

img_9147

Och eftersom ni kände att ni ville se mer av den japanska lönnen har jag som av en händelse en bättre bild här.

Och Matilda då?

img_9166

Jo, hon är ständigt trakasserad.

Men det går rätt bra ändå mellan katterna.

Idag kan man dessutom säga att nedräkningen till min jobbstart gick in i ett nytt skede eftersom det bara är en vecka kvar nu. Jag börjar på torsdag nästa vecka. Om man brukar ha söndagsångest efter en helg så vet jag inte riktigt vad man ska säga när man inte har jobbat på 1,5 år. Visst kan det väl vara skönt att göra nåt annat än att smälla flugor och dammsuga kattsand, men nu när jag bara gör det om dagarna har jag fått för mig att det är det enda jag kan! Sa jag att det var nedbrytande att gå hemma?

Jaja, ungarna är det finaste som finns och hemmet är min bästa plats. Så värre än så var det inte ändå.

img_9172