2014! Mitt år i bilder…

…och text.

Åh, ännu ett år har alltså gått. Jag tänker att jag vill summera året lite.

Vi har nu bott i huset i snart två år. Vi har renoverat ganska intensivt under denna period och det är först nu när övervåningen börjar att bli färdig som jag hoppas på ett lite lugnare tempo.20140723-203400-74040482.jpgIMG_2282

Lite har vi fixat i trädgården också, men mest har jag njutit av att se allt som växer och blommar. Jag kom inte ens ihåg vilka blommor som växte i trädgården så detta blomsterår var precis lika spännande som det första.

20140420-205831.jpg20140531-213530-77730792.jpgIMG_3400

I mars började Barnet på dagis, något jag bävat ordentligt för innan, men som jag ändå tyckt funkat bra. Jag önskar bara att dagarna ifrån honom inte var så långa, men nu går jag ju snart på mammaledighet så då slipper jag ifrån ekorrhjulet för en tid igen.

IMG_2130

Barnet har förstås utvecklats enormt mycket under det gångna året. Nu är han en liten kille som pratar och springer och det är mycket som rör sig i hans lilla huvud. Han är väldigt social och tycker om liv och rörelse. Han har en stor vilja, är enormt envis och kan bli lika arg som han är glad. Han gillar traktorer och annat som rullar, att sjunga och dansa och precis som de flesta barn i hans ålder vill han hjälpa till mycket.

IMG_4300IMG_3496

IMG_3548

Till sommaren blev jag till våran stora lycka gravid igen. Dagen innan jag plussade gick Pappsen och jag på middag vid Göta Kanal, våran första middag ute på tu man hand sen Barnet kom. (Jag ville inte förstöra middagen med ett negativt resultat så vi väntade till dagen efter dejten med att testa.)

IMG_3881

Sommaren innehöll allt som den borde. Lek och bad och utflykter, grillning, jordgubbar och värme. Mest minns jag ändå mitt förtvivlade illamående och tröttheten som gjorde att jag helst ville tillbringa dagarna inomhus i soffan… Tur att sånt släpper och att man i sinom tid glömmer. Nu känner jag bara bebisen som sparkar i magen!

IMG_3653IMG_3803IMG_3940IMG_3768Till hösten mådde jag bättre igen. Barnet har verkligen tyckt om att vara i skogen eller bara i trädgården och äta äpplen och björnbär, gunga eller vara i sandlådan. IMG_4003IMG_4675Först efter sommaren kände jag också att jag hade hämtat ifatt på jobbet efter mammaledigheten. Vi har haft ett enormt utvecklingsarbete på jobbet vilket har varit svårt att hänga med i när jag till att börja med bara jobbade ett par dagar i veckan och sen 75 % efter dagisstarten. Dessutom har jag sen i våras varit med i en liten grupp som anpassat vårat nya datasystem till vårat arbete så jag har delat mina 75 % mellan labbet och data-sidan. Det gjorde att jag kände mig vilsen på båda sidorna.

IMG_3025-1IMG_2989-1

Det var tråkigt, jag som innan mammaledigheten trivts så bra på jobbet, haft så roligt med jobbarkompisarna och vetat att jag varit kompetent i mitt arbete. Nu kände jag knappt igen mig på jobbet. Utbyte av personal, ombyggnad, nya maskiner och arbetssätt hade gjort det till närapå ett helt nytt jobb. Nu funkar det som sagt bättre igen men riktigt som förr är det inte.

Så i oktober förlorade vi våran älskade katt Rut i vingelsjuka.IMG_3086

Hon var så fin och vi saknar henne än. Som tur är har Matilda blivit mycket mer sällskaplig nu när hon är ensam katt i huset.

IMG_4173

I år har vi inte gjort några stora resor men en del utflykter har vi hunnit med.

Syrran och jag var i Stockholm i maj och tittade på Priscilla. IMG_3416IMG_3414I juni var min familj till Astrid Lindgrens värld och i juli åkte vi till Ängelholm tillsammans.

IMG_3595IMG_4058Nu senast var jag, syrran och ena svägerskan till Stockholm på Mammaboosten the Show (där jag  träffade BlondinBella).

IMG_4814IMG_4817

Nu har vi en skön julledighet, magen växer och jag har bara 12 dagar kvar att jobba innan jag går på mammaledighet.IMG_4991

IMG_4583

IMG_4949Så sammanfattningsvis har det varit ett väldigt bra år! Lite stressigt med jobb- och dagispussel och renoveringar, men på det stora hela har det ändå varit lugnt – så som det bör vara för livet som småbarnsfamilj. Höjdpunkterna är naturligtvis att se Barnets utveckling och att få bli gravid igen!

Ja, jag är lyckligt lottad.

IMG_2055

Åren går fort, eller vad säger ni?

Gott nytt år: mitt första bloggår!

champagneflaska lillalina

Nu har jag bloggat i snart ett år! Jag publicerade mitt första inlägg den 7:e januari och sedan dess har det blivit ytterligare 260 inlägg!

Och jag tycker verkligen om det! Det är roligt att skriva och att dela med sig av sina funderingar, få respons och tips tillbaka och lära känna andra bloggare och kommenterare.

På ett sätt blir bloggen lite av en terapi. Jag får sitta i lugn och ro när Barnet sover och knappa av mig sånt som jag funderar över. Jag är ju en sån person som kan älta pinsamma händelser i flera år, men när jag skriver om dem här så släpper jag det sen! Det känns inte lika farligt om man visar att man är medveten om att man har tabbat sig! Samtidigt försöker jag att inte hänga ut folk jag känner, mer än Pappsen då som bara blir glad när jag gör narr av honom, så det blir ju förstås en del som jag får hålla inne med också!

Jag vill så klart ha en levande blogg, med många inlägg, foton och kommentarer. Samtidigt tar bloggen mycket mer tid än vad jag hade trott och med familj, jobb och hus så kan jag inte lägga ner så mycket tid. Jag skulle förstås önska att jag skrev både oftare, intressantare och roligare inlägg men många gånger har jag inte riktigt tid eller inspiration och då får det bli mer av ett livstecken än ett sjudundrande bra inlägg. Därför tycker jag att det är så roligt med kommentarer som gör att det händer lite nytt på bloggen även när inte jag skriver något! Tack alla ni som kommenterar och tack förstås ni som bara läser också!

Och tack Mamma och Barnets Farmor som, var och en på sitt håll, var på mig om att jag borde skriva! Det blev kanske inte nåt märkvärdigt skrivande från mig, men det blev det här! Det blev en blogg!

Eftersom vi inte har nån snö här hemma nu så kan vi väl kika på ett par snöbilder från förrförra året istället!

snötäckt åker i dimma

Paljon lunta

solbelyst åkerholme i snö

mutta ei taskulamppua

Julkorts-vims

Nu är det snart slut på själva julhelgen. Vi har haft en fantastisk jul med släkt och familj, ätit mycket gott och fått alldeles för mycket fina paket. Nu ska det ändå bli skönt med lite vardag igen.

Jag vill be om ursäkt för att jag vimsat en del med julkorten i år. Jag brukar alltid spara förra årets kort och helt enkelt skicka till de jag fick från då men i år orkade jag inte leta efter dem (vi har ju ändå flyttat två gånger sen förra julen!) Det blir alltid lite stressigt och vimsigt när jag sitter en dag för sent och skriver julkort och tyvärr missade jag att skicka till många som jag brukar och vill skicka till! Bäbisens Morfar har dessutom tackat för det fina kuvertet där han kände igen mina kråkfötter, men han tyckte att det var synd att han inte fick nåt kort. Nåja… Här är förlagan till årets julkort!

DSC_0598

God Jul & Gott Nytt År!

En annan fadäs med årets jul var min jansson. Jag skulle ta med en till julbordet och gjorde klart den dagen före så att vi skulle kunna ta det lugnt på julaftonen. Det var fullt i kylen och jag vågade inte ställa den i jordkällaren för jag misstänkte att det kunde vara möss där. Så jag paketerade den väl och ställde ut den på verandan.

Julaftonen började bra med tända ljus, Barnet fick en julklapp att leka med och vi klinkade julsånger på synthen. Sen gick Pappsen ut för att titta på bilen (han gör det med några timmars mellannrum för han tycker att den är så fin) och då upptäckte han att skatorna firat jul med min jansson! Ack ack ack! Som tur var upptäckte han det precis i tid för att vi skulle hinna panik-stress-göra en ny. Men jag gillar inte oset av janssonen, jag ville inte lukta lök och anjovis om håret – men jag hittade en lösning på det med.

20131226-224314.jpg

En gammal t-shirt runt skallen funkade fint!

Men lite roligare händelser; till våran stora glädje fick vi hem hatthyllan vi beställde redan förra veckan, så vi fick ordning på hallen innan jul! Det blev en trevlig förmiddag, strosa runt på Mio, dricka gratiskaffe och rulla lånevagn. Vi kände oss som riktiga pampar där vi gick med kaffemuggarna, blev fnittriga och Pappsen fotade mig.

Sen tittade personalen ner på oss, frågade en aning snorkigt om vi behövde hjälp och då kände vi oss mer som ett par luffare som kommit in för att värma oss, så då tog vi våran hatthylla och åkte hem.

DSC_0645

Men vi är nöjda, det blev fint!

En annan glad nyhet är att Pappsen har flyttat på sågen. Nu kommer jag in i mitt krukskåp igen!

Så nu är det dags att börja fokusera på nyår. Det blir nog ett lugnt firande för oss, men vi vill ändå äta nåt gott! Jag har börjat fundera över meny, men tipsa mig gärna om ni har förslag på bra förrätt/middag/efterrätt!