En sen ursäkt till alla små kryp

Jag fick en kommentar när jag skrev om fästingar, om att jag inte skulle överföra min skräck för dem till Barnet. Det håller jag med om, jag försöker att hålla mig sansad i vanliga fall.

Annars verkar barn i sig inte känna vare sig rädsla eller äckel inför småkryp. De verkar snarast fascinerade av dem, tittar och petar och plockar med dem.

Barnet vill gärna bära runt på diverse kryp och jag försöker lära honom att vara försiktig med dem. Häromdagen hittade vi en daggmask när vi planterade. Barnet tog upp den och tittade på den. En kvart senare när vi gick och påtade upptäcker jag att han går och suger på masken! Hu! Där gick ändå gränsen för mig! Jag tog den glänsande rena daggmasken ifrån honom med förmaningen att man inte stoppar maskar i munnen.

Jätteäckligt, tycker jag nu som vuxen. Men jag minns när jag själv var barn, hur intresserad man var och att man inte alls tyckte att det var äckligt att peta med insekter och småkryp.

En gång satt syrran och jag kvar i bilen när resten av familjen gick i skogen. Det hade kommit in en massa flugor i bilen som vi plockade med. Vi testade att rycka vingarna från en fluga och till vår stora glädje och förvåning så blev flugan tam! Den flög inte iväg när vi tog i den utan kröp snällt runt på oss. Ivrigt fångade vi så många flugor vi kunde och ryckte loss vingarna från dem, sen blev de våra kompisar.

”Men usch, vad äckligt.” tyckte mamma när familjen kom tillbaka. Vi förstod ingenting.

En annan gång hade det regnet när syrran och jag var ute och lekte, så det var fullt av skogssniglar i trädgården. Vi plockade upp en och lät den kräla på oss. Till våran stora glädje och förvåning så blev det slem efter den. Då plockade vi upp alla sniglar vi hittade och lät dem kräla på oss, och fick slem som långa ringlande ränder på kroppen. Det kändes roligt när det stelnade. Sniglarna blev våra kompisar.

”Nä, men usch vad äckligt.” tyckte mamma när hon hittade oss. Jättekonstigt.

En annan gång var jag med mamma i trädgårdslandet. Jag hittade en daggmask som jag drog mellan fingrarna. Till min stora glädje och förvåning så kom det ut nåt brunt i ena änden på masken. Jag hade hjälpt den att bajsa!

”Nä, usch, så får du inte göra.” sa mamma när jag berättade.

Fast det vet ju även ett barn att det är bra att bajsa, så jag fortsatte hela sommaren med att pressa daggmaskar mellan fingrarna. Kom det inget brunt i ena änden så kom det kanske i den andra. Och kom det ingenstans så var den väl nybajsad alldeles av sig själv. De var tacksamma, daggmaskarna, och de blev mina kompisar.

Tror jag i alla fall.

IMG_6300En söt tusenfoting. Barn och kryp har en alldeles speciell relation.

Har du något minne med barn och småkryp?

Flug-hits

Visst är det mysigt att ha kalvar i hagen bakom huset men usch och blä för alla flugor som kommer in så fort man gläntar på dörren. De surrar runt maten och de har tokbajsat på hela köksfönstret!

Jag har alltid varit en blödig typ som helst har velat släppa ut flugorna genom fönstret men med de mängder som kan komma in här är man mer eller mindre tvungen att smälla dem.

Fast det är en vidrig sysselsättning! Flugor är en ju en sån där insekt som knappt går att ha ihjäl. Första gången jag smällde samlade jag helt orutinerat  mina femtio (50) smällda flugor i ett papper i soppåsen, men när jag nästa gång öppnade dörren till sophinken (som surrade betänkligt) flög ett helt band med uppretade flugor ut och anföll mig! Gaahh!

Visst är det konstigt? Det spelar ingen roll att det bara är en våt fläck man torkar upp efter dem, likt Terminator 2 samlar de kvickt in sina kroppsdelar, sväller upp och flyger iväg som om ingenting hade hänt.

Nä, usch! Men nu har jag bestämt mig för att se lite positivt på det hela. Jag smäller flugor flera gånger om dagen och varje tillfälle är som ett riktigt gympapass!

Man får fokusera, ta i från tårna och verkligen svinga flugsmällaren för bästa träff! Mycket bra träning!

image I got my mind set on you!

imageSwing it magistern, swing it!

Ibland får man hoppa högt…

image Jump! (for my love)

…och ibland sätter de sig i underkanten av kylen och då får man göra en riktig loop.

image I´m too sexy for my love, too sexy for my love

Det tar på en kropp som har fött barn och som inte är riktigt färsk längre!

Men värst är när man måste spana efter dem högt uppe i taket. Jag har så svårt att böja nacken uppåt och ryggen känns så stel.

image Kom ner från taket!

Och när man böjt nacken så pass känns det som att den aldrig riktigt ska gå att böja tillbaks igen.

imageIf you start me up If you start me up I’ll never stop

Det är så illa att det känns som att hela ansiktet spänns när man tittar uppåt. Som att huden på kroppen inte riktigt räcker till så att man får göra värsta grimasen för att kunna böja på nacken.

Haha, men riktigt så illa är det förstås inte!

Det kan jag inte tänka mig i alla fall!

Så jag vet inte varför Pappsen lämnar rummet varje gång jag smäller flugor i taket???

image I´m running, I´m scared tonight…