Lilla tanten

Ja, så går det när jag kommer iväg till biblioteket. Varje liten stund som jag får över sitter jag med näsan i en bok och hinner inte ägna mig alls åt bloggen.

Pappsen sa det när vi nyss hade flyttat ihop, att det bästa han visste var att se mig sitta och läsa. Det var fint sagt, tyckte jag. Att se mig uppkrupen i soffan med en filt om benen och en tekopp i handen, försjunken i en bok, det älskade han. Och det är ju tur, för det är väl något som jag kommer att kunna åstadkomma även i ganska hög ålder!

Dessutom har febern vaknat igen. Rosfebern. Jag öppnade en trädgårdsbok den tjugonde januari och så kom det över mig igen. Nu sitter jag igen och slår i böcker och googlar och läser på om blomningstider, härdighet, upprätta eller bågböjda grenar, starka och svaga dofter, om det är stor risk för svartfläcksjuka eller om blomman blir ful vid regn. Och samtidigt försöker jag att intala mig att jag inte borde plantera någon ny ros alls i år innan jag ser hur de jag planterat hittills tar sig istället!

Jag har hunnit börja med lite hederligt trädgårdsarbete också. Barnet och jag har klippt ner lite perenner (eller timmerstockar, enligt Barnet) och jag har beskärt vinbärsbuskarna och ryckt bort lite ogräs. Det var en solig och fin dag här, vintergäcken blommade och jag fick vårkänslor. Sen kom det snö igen.

Så nu vet ni att jag lever och har hälsan. Nu blir det tekoppen, Mons Kallentoft och pläden igen. Det är tur att Pappsen uppskattar tanten inom mig.

12 thoughts on “Lilla tanten

  1. Det gör du rätt i tycker jag … läsa böcker alltså … 😉
    Jag har själv inte bloggen i centrum nu. Livet består av så mycket annat. Men visst är det kul med ett inlägg då och då. Om inte annat så för att registrera vissa händelser och göra dem sökbara för minnet … 😉
    Roligt att läsa några rader från dig dock … Dina ord om rosor får mig att se våren vid horisonten. En liten bit kvar är det, men den är snart här …
    Kramis

    • Ja, det är en bit kvar till våren men det är en härlig tid nu, när man har allt framför sig! 😄

      Nä, man vill ju skriva för sin egen skull, inte för att man känner sig tvungen, då blir det inte så intressant för någon. Men du har rätt i att det är roligt att gå tillbaka ibland, många inlägg har man inget minne av. Jag undrar hur länge man kommer att använda internet och datorer så här, om barnen också kan gå tillbaka och läsa sen när de blir större. 😊

      • Det vore fint om det kunde leva kvar som ett historiskt dokument. Det blir en helt annan möjlighet då för barn och barnbarn att få veta något om tider före dem själva och personer ur deras historia. Något sådant skulle jag själv uppskattat att kunna ”bläddra” i … 😉

  2. Önskar att jag var lika ambitiös som Du när det gäller trädgården 😉 Det syns att det lönar sej för Du har så fin trädgård! 🙂 🙂
    Jag vill att det ska blomma och grönska alldeles av sej själv………….. men det gör det ju inte 😦

    • Tack! Men jag är också otålig och överentusiastisk. Jag gör saker på fel årstid och glömmer var det är sol när jag planterar. Ibland blir det bra och ibland inte. 😄

      • Tack! Och hela tiden har jag nya tankar och planer för trädgården. Jag hoppas du vill med på några turer till blomsterhandeln i år med. 😊 Men jag var överallt och ändrade och planterade förra sommaren så i år ska jag försöka lugna mig och se vad som hände egentligen. 😉 men en smultronschersmin, en ny ros till staketet (duchesse de Montebello?), daggkåpa, höstanemon och gulltörel måste jag ha nu i vår. 😄😄

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s