Låtnostalgi

Jag som aldrig lyssnar på radio längre nu när jag inte pendlar går lite miste om den här tidens låtar. Och det är synd, för vissa låtar blir väldigt förknippade med olika tider och händelser i livet. För all del har jag barnsånger som Sjörövar-Fabbe (sjungen med Barnets gälla stämma) som kännetecknar den här eran i mitt liv, men det speciella med hitlåtar är ju att man delar minnena med många andra. Jag som är född i början av åttiotalet delar till exempel nostalgin vid unga tonårsår till låtar som Lemon Tree med Fools Garden, Calcutta med Doctor Bombay och Barbie girl med Aqua.

Jag minns också väldigt väl när man som liten började ta klivet från barnsånger till poplåtar, och hur mycket man dyrkade de låtar som man av en eller annan anledning hade fallit för då.

Idag satte jag mig framför Youtube och tittade på den allra första poplåt som jag kan minnas att jag verkligen kände till och lyssnade på. Vilken nostalgi! Jag fick gåshud över hela kroppen! Som syrran och jag dansade runt till denna hemma!

Jimmy Dean med Troll från 1989. Jag var alltså sju år då. Sen fortsatte jag med nästa låt som syrran och jag föll pladask för och mimade till, syrran dyrkade Lili och jag avgudade Sussie. ”What’s the colour of Love” från 1990.

Med en storebror i huset som vi småsyskon såg upp till fanns det även andra låtar som hela syskonskaran gick igång på. Vi kunde inte få nog när storebrorsan drog på bandspelaren och ut strålade synthpop, måsskrik och så Mikael Rickfors… ”Jag ska köpa vingar för pengarna, och flyga ut över ängarna, men när jag flugit tusen mil, ska jag flyga tusen til, för att göra det man måste, e att göra det man vill..” Innan trummorna drog igång. Hey! Magiskt!

Nästan lika betagna blev vi två år senare när Mikael Rickfors återigen gick varm på storebrorsans bandspelare, denna gång med munspel som intro. Det var 1990 och Grymlings släppte ”Mitt bästa för dig”

Nånstans där började vi också titta på musikvideos som tävlade på TV. Då var det syrran, min lillebror och jag som 1989 blev vilda av förtjusning när Magnus Uggla brölade på en skitig toalett. Vi stördes inte ens av att storebrorsan, som inte var lika förtjust, gjorde kräkljud om han var i rummet.

Men så, två år senare, kunde vi alla syskon återförenas i pur glädje framför TV:n när Kenneth and the Knutters körde ”Som en riktig man.” Det var en riktig låt det! Tyvärr har jag inte hittat någon bra musikvideo för den men om jag inte minns fel var det en blyg gentleman som vandrade gata upp och gata ner utan att ha nån framgång hos kvinnorna. Men själva låten låter så här!

Samtidigt tävlade Irma Schultz med sin ballad ”Precis som du”och då skulle alla syskon bua. Jag vågade aldrig erkänna att jag egentligen tyckte att det var en helt fantastisk låt!

Kanske är man partisk med låtar som betydde mycket för en när man var liten, men nu när jag har lyssnat på de här låtarna igen tycker jag att de alla är otroligt bra!

Vilka låtar har du i minnet, som var speciella för dig när du var barn eller tonåring?

7 thoughts on “Låtnostalgi

  1. Härliga låtar jag just lyssnat på! Det värsta är att jag inte är ett dugg bättre på att sjunga med idag. Det blir låtsasord när jag inte vet vad de sjunger. Då som nu -27 år senare 🙊Shit 27!!! 😱😩😬

    • Jo, Jimmy Dean kräver en del låtsasord faktiskt… 😉
      Ja, herregud! 27 år. Det känns som att jag skulle kunna kliva in i vårat gemensamma rum när som och riva av en Lili och Sussie. Men vi var ungefär lika gamla som E och A är nu… 🙈

  2. Du har bättre minne än mig från barndomen. Jag minns de här sångerna, men kommer nog inte på fler. Magnus Ugglas LP minns jag när du säger det. Undrar om jag inte vann den på nåt disco i bygdegården? Min första CD minns jag, det var Love Songs och jag spelade ”Lady in red”.

    • Ja, just det. Det var nog så att du vann den på nåt disco. Ja, som man ville spela av nån låt från den där Love Songs men det tror jag då aldrig att jag fick. 😉 Och när jag väl erkände att jag gillade Irma och fick en skiva i julklapp ville jag att alla mina syskon skulle spela av hela skivan. Men då var det minsann ingen som ville…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s