Denna föräldrapenning

Nu när Lillan är över ett år har jag inte längre rätt till någon sjukpenning eftersom jag tar ut färre dagar än fem i veckan. Det är ett sånt trassel det där.

Jag har just ringt till försäkringskassan eftersom jag inte förstod alla ord i beslutet som de skickade ut. Jag tyckte det lät som att jag inte skulle få några pengar alls för de dagar jag tar, men det här gällde bara om jag skulle bli inlagd på sjukhus och att jag inte skyddar min sjukpenninggrundande inkomst. Så det visste jag ju om. Svångremmen börjar dras åt när barnen fyllt ett år tills det blir allt svårare att stanna hemma med sina barn.

Jag är fullt medveten om att vi har en fantastiskt generös föräldraförsäkring i Sverige och det är jag enormt tacksam för, men det är ändå lite jobbigt att man inte har rätt att vara hemma hur man vill med sina egna barn. Fram tills barnet är 1,5 kan man vara hemma helt men därefter finns det ingen garanti att arbetsgivaren beviljar mer tjänstledigt. Ofta kan man nog få vara hemma längre men då krävs det att man tar ut minst fem dagar i veckan och därmed försvinner dagarna ganska raskt. Dessutom måste man om man börjat arbeta jobba minst 75% om man som jag har en heltidstjänst i botten. Med min restid blir det mycket tid på förskola för barnen.

Pappsen och jag snålar med föräldradagarna och har dragit ner på våra fasta utgifter för att barnen ska få vara hemma länge innan de börjar på förskola. De har det ju ändå bäst hemma med mamma och pappa när de är små. Det råder väl olika bud om lämplig ålder att börja i förskola (om man ser till BARNETS bästa alltså och inte samhällets (på kort sikt), arbetsgivarnas eller föräldrarnas) men inte före två år eller i treårsåldern är vanliga förslag. Därför tycker jag att det är tråkigt att man är styrd att komma in i arbetslivet tidigare än så.

Vårdnadsbidraget som erbjöds föräldrar som var hemma med sina barn tills de var tre år slopades helt i januari år men hade redan avskaffats i de flesta kommuner innan dess. Motivet var att det var en kvinnofälla. Det var mest kvinnor, särskilt invandrarkvinnor, som utnyttjade det och de halkade därigenom efter på arbetsmarknaden.

Jag kan förstå det argumentet men jag tycker ändå att det är tråkigt att det ställs mot barnens bästa. Visst funkar det bra för många föräldrar och barn att ha en tidig start på förskolan, men själv skulle jag önska att systemet skulle vara hjälpsammare mot oss som gärna skulle vilja vara hemma lite längre.

8 thoughts on “Denna föräldrapenning

  1. Håller med dig. Tänk om alla mammor eller pappor (som vill) kunde få vara hemma med sina barn, tills de är 3 år. Utan att förlora så mycket på det. ❤

    • Ja, jag tror att barnen skulle få en tryggare grund att stå på då. Lite aktiviteter tillsammans med mamma eller pappa är nog bara bra, men inte utan föräldrarna i stora barngrupper med olika vuxna som i värsta fall byts ut mycket om det blir många vikarier. Inte för att jag är emot förskola, tvärtom, jag tycker att det är jättebra och jag är väldigt nöjd med den vi har. Men den finns ju främst för att vi föräldrar ska komma ut i arbetslivet, inte för att det är det allra bästa för våra minsta barn.

  2. Jag tror raka motsatsen… Tim var hemma längre än lillasyster och han har alltid varit hemma 10v på sommaren, medan Molly haft 4v-7v ledighet. Han har/är alltid skeptisk och avståndstagande till nya barn och vuxna… Medan Molly älskar att träffa nya människor. Molly är mer villig att lära sig nya saker, prova saker och är inte lika rädd för allting. Jag tror det beror på att hon varit mycket på dagis medan Tim varit hemma som mindre. Men visst tycker jag att det ska vara upp till alla föräldrar att bestämma.

    • Ja, det sociala får de ju mycket av på dagis! Det är jättebra att få lära sig att fungera i grupp och sånt som man inte kan träna på lika lätt hemma, särskilt inte med första barnet. Men man får väl försöka vara en aktiv och social förälder om man är hemma länge. Hänga i lekparken, öppna förskolan och träffa andra föräldrar, barn, mor- och farföräldrar.

      Jag har alltid varit blyg och försynt och skyller det delvis på att jag aldrig gick på dagis. Men det är nog min personlighet också.😄

  3. Alla barn är olika och har olika personligheter. De flesta barn älskar förskolan medan andra trivs bäst hemma! Jag önskar också att det fanns större möjlighet att vara hemma längre när barnen är små utan att behöva förlora så mycket pengar. Då skulle det inte heller behöva bli så stort tryck på förskolorna som ofta får ta in fler barn än vad som är en lämplig storlek på en barngrupp.

    • Ja, jag menar ju absolut inte att ge en känga till föräldrar som lämnar in sina barn tidigt på förskolan. Alla har sina familjepussel och gör vad som känns bäst för dem. Det är just den politiska plattformen som jag önskar vore ännu mer flexibel. Det är ju som sagt ett stort tryck på förskolan idag som det är. 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s