Vilse i pannkakan 2

IMG_7273-0Jo, det här med att börja på nytt jobb är inte enkelt för den som inte har något lokalsinne. Inte bara att hitta på arbetsplatsen utan också att hitta till och från jobbet!

Innan jag börjat på ett nytt jobb har jag ofta fått provköra vägen tillsammans med en guide både en och två gånger före dagen D, så att jag verkligen skulle kunna hitta rätt på första morgonen. När jag började på vårdcentral hade jag långt att åka, sju mil enkel resa, varav en skaplig bit på slingrig grusväg. Ändå såg jag till att provåka minst två gånger. Och första morgonen gick det bra. Jag hittade och kom i tid!

Det var verkligen en lättnad och glad i hågen susade jag fram hemåt efter min första arbetsdag. Med lång resväg längtade jag efter att få komma hem och pusta ut innan det var dags att ge sig av igen tidigt nästa morgon.

Så jag susade fram.

Och susade fram…

Till slut anade jag oråd och ringde min sambo.

Lättad och full av hemlängtan hade jag missat att svänga av och pipit iväg flera mil för långt!  Det var inte ens nån idé att vända tillbaka…

Och inte nån idé att försöka förklara en ny väg för mig heller, mitt arma beläte, då hade jag bara vimsat bort mig ännu mer – det förstod ju min sambo.

Så hur skulle vi lösa det här? Jag fick rådet att stanna längs vägen och sitta och vänta i bilen. Sen kom min sambo på sin fyrhjuling så att han kunde leda mig hem med hjälp av den. Han åkte före och visade vägen och jag höll hårt i ratten på min lilla bil och körde strax bakom.

Jaha ja. Hem kom vi, men det blev inte så mycket kvar av den kvällen.

2 thoughts on “Vilse i pannkakan 2

  1. Hög igenkänningsfaktor har jag på det här inlägget och även inlägget ”Vilse i pannkakan 1” som jag läste igen. Det är lika svårt utomhus som inomhus. Nu i vuxen ålder har jag ibland sagt, då jag kommit till en ny arbetsplats,……….. ”går jag åt fel håll så vänd på mej” 🙂
    Man kan skratta åt det, men när man är mitt upp i och inte vet varifrån man kom eller åt vilket håll man ska gå, då är det lagom så muntert. 😦

    • Nä, det är inte alls muntert… 😕 Som väl är har jag blivit lite bättre med åren. Och det blir en del roliga historier, inte minst dina kan jag skratta åt ibland. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s