Så här när barnen sover pöser mammahjärtat som vanligt över. Nog för att man känner sig som en urvriden trasa efter en dag, men ändå. Nu när de sover. Så fina de är. Så duktiga. Så stolt jag är.
Barnet leker så bra, och allra helst vill han leka med sin mamma. Det bästa han vet är när vi leker rollekar med dockor eller figurer. Han är Pippi och jag är Annika, eller han är Bonden och jag är Fruen. Och så har vi några bifigurer också. Krokodilen som bits, Hunden som bajsar, Kossan som rymmer och Veterinären. Veterinären är allt-i-allo.
Jag kommer ju ihåg hur inne man blev i den där fantasivärlden när man själv var liten, att man kunde leka hur länge som helst. Antingen var det syrran och jag med barbiedockorna eller lillebrorsan och jag med legofigurerna.
Jag är stolt över att Barnet tycker om sociala spel och inte bara att brumma runt runt med en traktor. Och ändå… jag skäms… men jag tycker inte alltid att det är superkul att ligga på golvet och bli rädd för krokodilen för sjuttielfte gången eller att skälla på hunden för att han har bajsat inne på McDonalds IGEN. Jag har haft ont i nacken och ryggen i en period så då har jag känt mig lite ursäktad och sagt att ”Mamma tycker att det är jättekul att leka med dig, men just nu har jag så ont i nacken så jag kan inte ligga på golvet.”
Och sen senare när vi leker så har han såklart snappat upp så efter det har alla figurerna ont i nacken.
”Ah!” säger Bonden med Barnets tillgjort mörka röst. ”Jag har SÅ ont i nacken idag.”
och då känner jag mig lite dålig.
Eller som idag:
”Har du ont nånstans idag, mamma?”
”Nej, det har jag inte.”
”Jaaa! Då kan vi leka!”
Jag måste verkligen ta tag i den här gamla kroppen. Jag har sagt sen i somras att jag ska gå till kiropraktorn för att se om alla leder sitter som de ska efter förlossningen. Då var det mer bäckenet jag funderade över, men nu behöver väl nacken en knäck också. Jag gick till kiropraktorn för några år sen och efter ett pass där kändes det som att jag kunde vrida på huvudet ett helt varv. Vi får se om han får lika bra ordning på mig denna gång.

Bonden och Fruen. Bonden påstår att det är nacken som gör ont men, ja… jag vet inte jag.
Jag måste säga att jag är imponerad över hur mycket du leker med barnet. Det gör inte jag! 🙈 Läsa sagor och spela spel gillar jag, men inte att ligga på golvet och leka. Perfekt jobb jag har!! 🙊
Nä, jag känner att jag har målat in mig i ett hörn. Jag kan inte sluta leka nu när jag har vant honom vid det. 😉 Nä då, det ÄR ju kul att leka bara att han aldrig vill leka själv nu, utan bara går och ropar och drar efter att mamma ska vara med… Jag läser också hellre sagor, ritar och pysslar egentligen. 🙂 Jag tror nog att du är perfekt på ditt jobb! 🙂
Håller med Jenny, du är väldigt duktig på att leka…..fantastiskt tålamod 🙂 Inte konstigt du är hans bästa lekkamrat. 🙂
Tack! Jag kan verkligen ha ett fantastiskt tålamod… om jag inte är hungrig, då har jag världens kortaste stubin! Så det gäller att äta ofta och mycket. 😉