Igår var Pappsen och jag ute på lite kvällsaktivitet uppe i byn. Vi hade tänkt ta ett glas vin eller en öl så vi fick cykla upp. Som den ansvarsfulla mamma jag nu är begav jag mig in till stan för att köpa en cykelhjälm innan det var dags att bege sig.

Pappsen följde med. När jag satte hjälmen på huvudet och bad om smakråd skrattade Pappsen bara åt mig – men det struntade jag i! Han får väl tycka att jag ser töntig ut om han vill! Hjälm ska jag ha, tänkte jag och köpte den i alla fall.

Hemma ställde jag mig framför spegeln och provade hjälmen igen. Då skrattade Pappsen ännu mer!

”Sluta skratta! Jag tycker att det ser bra ut!” fräste jag.

”Ja, visst… men varför sätter du på dig hjälmen bak och fram för??” frustade han.

Jaha. Men då förstår jag inte varför man gör så snitsiga krumelurer i frigoliten, om det är inte är meningen att de ska sitta framåt!

Så här ska hjälmen sitta, menar Pappsen.

Fast jag tycker ändå att detta var mycket käckare!

‘