Våra barn är det finaste vi har. Vi älskar dem över allt annat.
Hur tänker vi då när vi ger dem sina smeknamn? Varför är vi så benägna att uppkalla dem efter tarmgaser och liknande?
Lill-Fisen.
Prutten.
Mini-Skiten.
Va?? Hur kan det komma sig?
Det är väl inte särskilt passande?
Man ser sitt barn, överväldigas av kärlek och tänker ”Du är det finaste jag vet – jag kallar dig för… Fisen.”
Okej, jag är inte bättre själv. När Bäbisen kom kallade jag honom för Prutten. Nu har jag skärpt mig. Inte vill jag väl kalla min sötnos för PRUTTEN?
Min fina lilla son, han är värd det vackraste av namn.
Nu går han under det rörande, och ack så känslofulla, smeknamnet Hjärte-Pruttaren.
Mina barn har nog inte haft så många fis- och skit-smeknamn. Däremot har jag kallat både mina yngsta för ”Strumpan” och ”Skruttan”. Inte helt gulliga namn det heller egentligen… Dessutom kallas yngsta ff för ”Bebisen” trots att hon snart är 2 år. Men hon är yngst och kommer alltid att vara, och därför kommer hon nog jämt vara Bebisen för mig. Stackarn, blir nog inte så kul när mamma ropar ”Hej Bebisen!” när hon är 25 år och kommer på besök (för jag hoppas verkligen hon flyttat hemifrån vid det laget… eller kanske inte 😉 )….
Haha, men det var fina namn! Strumpan var lite orginellt! Ja, den yngsta blir ju förstås bebis väääldigt länge
Mina barn hade heller inga fis-smeknamn 😉 Jag kallade dem för gullungen ….båda två, tror jag. Ok då: jag sade väl någon gång….Mammas lilla pluttunge 😉
Bäbisen har många smeknamn. Det är förstås mycket Hjärtat och Älsklingen och sånt också (Mammas egen lilla Hjärte-Pruttare försöker jag mest använda när vi är på tu man hand). Pappsen kallar honom för Fisen en del. Många kallar honom för Korven och Proppen också, men det tycker jag inte är så fint… skulle han vara tjock eller vad menar de??? 😉
Näää…inte Korven eller proppen! Hur kan ”de” ???? han är inte minsta tjock. Han som är så ljuvligt perfekt. Lillprinsen eller Gullungen…..det är er Bäbis! 🙂
Medan sonen låg i magen hette han ”liten”! Men sen han tittade ut, blev det kort och gott ”älsket”! Funkar även på maken! 🙂
//annelie
Ja, ibland reagerar Pappsen när jag kallar Bäbisen för nåt riktigt sött. Då är det bara att hålla god min – det är bra att hålla sig på plussidan. 😉
Jag fattar inte varför jag blir inloggad på min gamla bloggs namn! Ska ju vara 3silver!! Verkar tjorva då jag ska logga in och kommentera!
//Annelie
Vad dumt! http://www.3silver.wordpress.com om man vill klicka in sig hos dig alltså. 🙂
Ja konstigt egentligen…
”Älskade lilla fis” liksom??
-”Nej jag mena inte den som jag klämde nyss utan mitt barn.” =)
Precis! Jag tycker att det låter jättesött med Lill-fisen och såna namn, tycker bara att det är lite märkligt att man tycker det… 🙂
Det finns fortfarande jättemycket kvar i bloppisen!
Så välkommen in och fynda på min blogg.
Vi ses!