Jag har just läst ut en deckare av Viveca Sten. Jag har inte läst något av henne tidigare men tyckte att hon skrev väldigt bra. Men jag är så lättskrämd, sista kapitlen satt jag som fastfrusen och när jag läst ut boken vågade jag inte röra mig förrän Pappsen kom hem. Jag har alltid varit mörkrädd, när jag går in i ett mörkt rum eller om jag går ut på kvällen när det är mörkt, är jag rädd för spöken och riktigt psykiskt sjuka personer (på det viset som de framställs i otäcka filmer), särskilt kvinnor. Det blir ju extra läskigt när något tryggt eller oskyldigt framställs som ont, som kvinnor/mammor, barn eller dockor.
När jag tänker på vilka fem filmfigurer som jag varit allra mest rädd för i mitt liv, inser jag att samtliga är kvinnor.
Jag tänkte se om det gick att lägga in foton på dessa rollfigurer här, men jag insåg att jag skrämmer upp mig själv för mycket, det är trots allt just dessa som har jagat mig när jag gått hem från bussen om kvällarna eller hastigt krupit i säng, rädd för att den som ligger under sängen ska hinna rycka tag i min fot… Jag tror att de flesta är bekanta med dessa roller ändå. Annars får man Googla på eget ansvar…
Tvillingflickorna i The Shining. Det finns väl inte något med den filmen som inte är skrämmande? Kvinnan i badkaret, Jack Nicholson…. men otäckast av dem alla är de prydligt klädda flickorna, hand i hand i korridoren. Hu!
En annan film som har förföljt mig alldeles för mycket är Djurkyrkogården. Så läskig! Döda människor som kommer tillbaka som onda. En katt, ett barn och så kvinnan som gått bakom mig med en kniv i handen alldeles för ofta – mamma Rachel i sin smutsiga och trasiga kjol.
Men ännu mer vidrig än Rachel är hennes syster. Mager och krum, elakt skrattandes och svårt psykiskt sjuk, där hon sitter instängd i sitt rum när Rachel är en liten flicka. Jag törs nästan inte tänka på henne.
En otäcking som är både mamma och psykisk sjuk samtidigt blir ju riktigt skrämmande, jag tänker på ”mamman” i Psycho. Vilken fruktansvärt obehaglig rollfigur!
Och sist men alls inte minst, den lilla flickan med det långa svarta håret som hänger över ansiktet, som rör sig otäckt och till slut kryper ur tv:n. Jag kommer aldrig mer att titta på The Ring, särskilt inte den japanska versionen!
Finns det några filmer eller rollfigurer som har skrämt upp dig?
LillaLina 
Håller med dig fullständigt, Lina! Är lika mörkrädd som du!!!! Alltid varit. En gång läste jag ”DET”, men fick sluta efter några kapitel…blev mörkrädd mitt på dagen. På senare tid har jag dock läst hela boken. Filmen ”The Shining”…usch! Jack Nicholson spelar fantastiskt bra. Har läst boken flera gånger och jag tycker som du….Tvillingflickorna som står där hand i hand skrämmer mig! Och Mamman i Psycho…lika läskigt det. Nu för tiden kan jag inte se på skräckfilmer om maken jobbar natt. Hur ska jag då kunna sova ensam? Ett par katter är inga bra vakter!!!
Nä, katter är inte mycket trygghet… Jag har nästan slutat titta på skräckfilmer eftersom jag vet att jag blir så rädd sen. Men walking dead tittar vi ju på, så nu är jag också rädd för zombies när jag är ute och det är mörkt.
Kanske skulle prova att läsa Shining, men vet inte om jag törs…
Jag tänker på två riktigt läskiga figurer, som i vårt vanliga liv, absolut inte har förknippas med ondska.
”Den onda dockan” och clownen i ”Det”. Båda filmerna var jätteotäcka!
Ja, Den onda dockan är riktigt otäck! Konstigt nog är jag inte så rädd för clownen i Det, fast de flesta andra tycker att han är jätteläskig! Men kanske beror det på att jag alltid har tyckt att clowner ser otäcka ut, så då blev det ingen konstig kontrast för mig?
Åhh… 4 av mina topp 5 figurer…. Älskar den japanska versionen av The ring… Men även the grudge. Clownen i DET och filmerna paranormal activity. Jag är verkligen en skräckfilmsfantast, men är urusel på att komma ihåg filmer jag sett…
The shining är nog den film som jag förknippar med skräck och mardrömmar. Men det var länge sen. Nu är jag inte rädd för några filmroller längre. Kanske beror på att det är så länge sen jag kolla på nån skräckfilm. 😊
Ja, det är bästa botemedlet – att undvika skräckfilmer helt! Jag tittar sällan och blundar om det blir otäckt.
Vi var nog inte så gamla när vi såg shining. Minns hur rädda vi var för badkaret på övervåningen!
Jag minns hur läskigt det var att gå i trappan upp till övervåningen när man skulle sova. 😊
Det var så himla himla läskigt! Kolsvart i trappan, pulsen var på max och jag brukade hålla armarna över bröstet och halsen ifall nån skulle överfalla mig med en yxa eller liknande… Och sen skulle man in och tända på rummet och så springa ut och släcka i hallen igen. Hemskt! Jag har fortfarande mardrömmar om att jag försöker tända alla lampor på mitt rum men det är inte någon som fungerar!
Huwa! Tittar bara på trevliga snälla filmer. Exorcisten skrämde mig, så jag åkte hem och sov hos mamma, när jag sett den på bio.
Ja, det förstår jag att du gjorde, för fy så läskig den är! 😁
Filmen ”The Grudge” vågar jag knappt tänka på, fy vilken otäcking till film. Vi var två här hemma som var väldigt rädda😉 Finns ju en uppföljare också som vi lånade hem samtidigt som ettan, men den har vi aldrig vågat se. Jag som verkligen älskade skräckfilmer, men nu, nej fy. Har blivit jättelarvig 🙈
The Grudge var helt fruktansvärd! ”The Ring”, ”One missed call” och ”The Grudge” har jag för mig kom rätt nära inpå varandra, alla från japanska versioner (tror jag), så dem har jag lite svårt att hålla isär! Men det är nog så att ”The Grudge” är den otäckaste av alla dessa! Visst är det den med hon som kryper nerför trappan? Usch!!! 😫 Jag har sett tvåan, men har för mig att den var lite rörig och nog inte riktigt lika otäck. Jo, man blir larvigare och larvigare.😉
Pappsen vill se en film som heter Annabelle med mig som handlar om en docka, men jag vägrar!! 😁