En återkommande mardröm

Idag när jag skulle hämta paket hände det som jag drömt mardrömmar om i många år nu!

Bromsarna på bilen tog inte!

Jag körde in mot parkeringsrutan, började bromsa och jodå, till en början saktade bilen in, men sen så började den att rulla igen!

Fy! Jag bromsade så att tårna vitnade, hjärtat skenade och fingrarna famlade efter handbromsen. Men eftersom vi har elektronisk handbroms greppade fingrarna tomt i luften och jag var riktigt hjälplös.

Kanske var det för att det var en sandplan framför bilen som bromsarna inte tog? Hur långt skulle bilen kana? Munnen var vidöppen, jag pumpade friskt på bromsen och minen, ja den var skräckslagen!

Detta har ju varit min fasa sen jag började övningsköra!

Fast denna gång slutade det lyckligt.

Det var ett falsklarm, märkte jag när jag såg att det bara var bilen bredvid mig som backade ut.

Jaha, men det var ju bra då, tänkte jag, stängde munnen, tittade mig omkring och hoppades att ingen sett mitt minspel.

Fast det tog lång tid innan pulsen slog normalt igen…

mardröm

Nä, så här illa slutade det inte för mig. Inte denna gång…