Vi satte upp gardiner i vardagsrummet häromkvällen. Det var inte lätt att få något att passa! Vi hade bestämt oss för att inte köpa några nya gardiner utan först kolla om vi hade nåt hemma som kunde bli fint. Men våra fönster är så speciella.

”Det är svårt när fönstren är så korta och breda!” klagade jag.

”Inte då!” sa Pappsen. ”De är långa och smala.”

Och inte visste vi var man brukar sätta gardinstången heller. Vi tänkte ha panelgardiner men om vi satte fästena där vi tänkte först hade gardinerna täckt hela fönstret. Så vi satte dem långt från fönstret och inte så högt.

Men när Pappsen tar fram borrmaskinen blir jag lealös. Då går luften ur mig och jag känner att detta är inte mitt gebit. Så jag satt mest på en stol och åt jordgubbar och choklad medan Pappsen suckade och stånkade och fick gardinerna på plats.

Tyvärr har jag ingen bild på eländet eftersom det såg så tokroligt ut att Pappsen slet ner dem direkt när jag skrattat klart.

Men chokladen (Pappsens födelsedags-choklad) fotade jag!

.

Gott!

Nåja, vi provade med en kappa istället.

Det blev ju jättebra! Ser ut som en frisyr jag skulle kunna tänka mig att ha.

Haha! Nä, den åkte ner nästan lika fort den!

Pappsen fick helt enkelt byta plats på fästena och sätta upp panelgardinerna igen. Blev rätt okej.

Gårdagens och kvällens projekt har varit att slipa och olja bänkarna i köket igen.

Igår var jag till min förvåning riktigt bra på att pensla och gjorde nästan alla bänkskivorna själv! Jag som normalt är en skam för feminismen blev mäkta stolt över mig själv!

Vad man kan!

Ikväll är Pappsen iväg och jag skulle lägga omgång två men eftersom jag glömt rengöra penseln igår var den alldeles torr och hård nu. Jag ringde Pappsen som föreslog att jag skulle lägga den i olja ett tag och se om det löste upp sig.

Det var ett korkat förslag. Fungerade inte alls! Det var ju barnsäkert lock på oljan så den gick inte ens att öppna.

Suck!

Så då var man inte nya Ernst Kirchsteiger då.