Mammsens sjukstuga

Vi har lite sjukstuga här hemma.

Pappsen är magsjuk. Visserligen beklagar han sig inte lika mycket som när han är förkyld men jag tycker ändå att detta är värre. Jag är så rädd för alla virus som han sprider omkring sig! Jag och Bäbisen vill verkligen inte bli sjuka!

Första dygnet lyckades jag husera honom i ett litet rum på övervåningen. ”Tänk så lämpligt att vi hade en tältsäng ståendes här!” tyckte jag.

Men Pappsen var inte lika nöjd.

”Det är som att ligga på sjukhus fast med sämre service.” deklarerade han.

Sen tog han sitt täcke och sin kudde och intog soffan i vardagsrummet.

Där har han både tv och dator men mest ligger han och surfar på telefonen.

”Jag vill ha vitt bröd.” väste han en av gångerna som jag faktiskt tittade till honom.

”Jaha, men det går nog lika bra med Carlssons fyrkant även om det inte stod på Google.” svarade jag.

Jag tror inte att det är riktigt nyttigt att ligga och googla om sina åkommor. Man kan lätt bli lite inbillningssjuk när man ska leka sin egen doktor.

Nyss satt jag i uterummet när Pappsen plötsligt stod i dörröppningen och spred sina virus.

”Jag har en personlighetsstörning!” meddelade han glatt. ”Allt stämmer precis.”

”Jaha ja” sa jag utan att titta upp.

Om Pappsen tror att det blir bättre service om jag sadlar om till mentalsjukhus så tror han fel. Jag driver det här psyket i gammeldags regi. Den enda service vi har att tillgå här är tvångströja.

Och om man ändå får för sig att klaga så blir det en hederlig gammal lobotomering.

DSC_0368

Nä men vadå, jag lyssnar…