Jag har lite svårt att sova nu. Visserligen behöver inte Bäbisen ammas så ofta på nätterna längre – ofta inte alls. Men han sover i våran säng och det kan bli trångt.
Jag sover i mitten med Pappsen på ena sidan och med Bäbisen på den andra. Och hur jag än försöker att ha ett par decimeter för mig själv så ligger de ändå och trycker som varsitt läskpapper emot mig.
Jag flyttar försiktigt undan Bäbisen en bit. Sen motar jag bort Pappsen. Det tar bara ett par sekunder för Bäbisen att rulla tillbaka. Pappsen sover djupt så för honom kan det ta en hel minut. Men sen ligger jag där igen. Med Bäbisens mjuka lilla kropp mot min axel och hans andedräkt mot kinden. Och Pappsens varma kropp på andra sidan och hans näsa tryckt mot min andra kind.
Det blir varmt! Klibbigt. Det blir obekvämt och jag kan inte sova.
Så då ligger jag där och känner mig…
… ÄLSKAD.
LillaLina 
Ohhh så trångt och varmt det blir i sängen då och du är så älskad! Underbart eller hur ? Fast trångt!!!!! Det blir bättre sedan, när bäbis sover i spjälsäng 🙂
Det kan vara svettigt och trångt att vara älskad, men vad man skulle sakna dem om de inte fanns bredvid.
Ja, det är underbart! Bäbisen sov i spjälsäng mer när han var mindre, nu tycker vi det känns så bra att ha honom hos oss. Men det börjar bli dags att vänja honom vi den igen! Får bli i nya huset.
Ja, det skulle vara väldigt ensamt i sängen utan dem…