Igår firade vi Alla helgons dag genom att besöka kyrkogårdar där vi har anhöriga som vilar och hedrade dessa genom tända ljus på deras gravar. Det är en verkligt fin tradition, och det är rörande att se tidens led när Barnet hjälper till att tända ljus för sina förfäder.
Och idag har vi varit på Halloween-middag hos min mamma. De hade en pumpa på trappan och vi åt god mat tillsammans. Vi klädde inte ut oss men det skulle säkert blivit extra roligt för barnen om vi gjort det. Kanske ett annat år?
Att dessa högtider ligger så nära varandra är för vissa ganska provocerande. När vi kom hem försökte jag läsa på om de båda högtiderna och se om jag kunde reda ut begreppen. Som med de flesta högtider har de en ganska snårig historia – olika länder, religioner och kulturer har haft sina egna traditioner och sen har de blandats ihop och utvecklats vidare.
Alla helgons dag är en kristen högtid och firas till minne av de helgon som inte fått en egen dag i almanackan och det har även blivit en högtid där vi hedrar våra bortgångna. Seden att tända ljus på gravarna är ganska ny, den spreds i Sverige först under efterkrigstiden. Man gjorde detta för att hjälpa själarna att hitta hem till graven igen när vintern närmade sig.
Halloween kommer ursprungligen från Irland och man tror att högtiden uppstod då vikingarna hade starkt fäste där. Kelterna hade tidigare firat Samhain just den 31 oktober då man trodde att de dödas själar kunde återvända till jorden. Vikingarna förde med sig Höstblot där man välkomnade den mörkare delen av året, och Halloween är förmodligen en blandning av dessa högtider. När Irland blev kristet ville man få bort det hedniska Samhain och valde därför att flytta alla helgons dag, som tidigare firats i maj, till den 1 november. 31 oktober blev då Alla helgons afton.
Irländarna fortsatte trots detta att fira Halloween och tog också med sig seden till Amerika, dit många emigrerade på 1800-talet. Där utvecklades högtiden till vad den är idag, irländarnas urgröpta rovor ersattes till exempel med pumpor. Efter hand blev det barnens högtid och nya sedvänjor lades till, som utklädda barn som ringer på dörrar till hus som har uppställda pumor och frågar efter bus eller godis.
I mitten av 90-talet kom Halloween-firandet till Sverige. Men att bara avfärda Halloween som en nymodighet från USA är alltså inte helt rätt. Dess rötter går långt tillbaka i historien och i takt med att Halloween-firandet har ökat i Sverige så har även firandet av Alla helgons dag växt sig starkare.
Två högtider som ligger nära varandra men som båda är värda att uppmärksamma, enligt mig.
LillaLina 
Intressant! Håller med dej, jag tycker det finns plats för både Allhelgona lite mera stilla med tända ljus på kyrkogårdarna och Halloween med festligheter…………..kanske kan vi klä ut oss nästa år ;).
Jag vet det ska finnas en svart stor hatt nånstans och själv äger jag ett självlysande halsband med döskallar 😉 🙂
Vi har ju klätt ut oss tidigare år! Vet inte varför vi slutade med det?
Jadå, bara man inte glömmer alla helgona-firandet. Risken är att Hallowen tar över. Barnen på jobbet har bara pratat om skelett och monster och hur de skulle klä ut sig i helgen. Idag när vi satt och åt mat frågade jag om någon varit på kyrkogården och tänt ljus i helgen, men det var det ingen som varit. (Enligt dem) Men de hade haft spök-fest osv.
Jo, halloween är ju barnens högtid på ett helt annat sätt än alla helgona. Jag tycker att det är bra om vi vuxna tar med barnen till kyrkan och kyrkogården (om vi är kristna) så att det blir naturligt för dem. Samtidigt tror jag att det stora firandet kring halloween lyfter alla helgona-helgen så att även firandet kring det blir större. Det blir en mycket mer betydelsefull helg än om vi bara firar alla helgona. Jag tror faktiskt att helgerna har gynnat varandra.
Jag undrar också om det är den kristna delen man är ute efter när man månar om alla helgona? För i så fall har vi ju många helger som är mer bortglömda. Jag tror att vi till exempel är dåliga på att uppmärksamma pingst och Kristi himmelsfärd både i hemmen och på dagis. I vårat mångkulturella samhälle kan jag på ett sätt tycka att det är roligt med en högtid som inte är så religiöst bunden, utan som barn från alla religioner kan hålla lika speciell.
Här är jag lite splittrad. Tycker nog mer om seden att dekorera gravarna av våra saknade…älskade. ❤ Tänk om vi kunde hitta på ett eget namn på Halloween…det är så engelskt/amerikanskt! Finns det inget svenskt ord för det ? Och har Halloween något att göra med mörkret på hösten…att skrämma bort onda andar och spöken t.ex. Jag bara undrar…kan det vara så???
Det skulle vara jättetrevligt med en försvenskning av ordet Halloween (hallows evening). När jag pluggade svenska på universitetet fick vi lära oss att det här med att ta in många låneord från andra länder faktiskt var ett friskhetstecken för språket, det var när inga nya ord tillkom som man borde oroa sig. Men det allra bästa för språket var om orden anpassades efter svenskan i stavning och ev uttal. (Därför envisas jag med att skriva ex mejl, tejp och jos.)
Jo, du tänker rätt! Förr trodde man som sagt att andarna var i rörelse när mörkret kom. Goda andar sökte sig till sina gravar men även onda andar kunde följa med dessa för att hemsöka oss. Pumpan är till för att skrämma bort onda andar, och eftersom onda andar, till skillnad från goda, skyr levande ljus så tände man ett ljus i pumpan för att förstärka effekten.
Det jag inte gillar med halloween är nog om barn och ungdomar ska ”busa” för mycket. Men än så länge känns det som att det svenska firandet är ganska milt. Vi klär inte bara ut oss till spöken eller monster, utan här kan man dessutom klä ut sig till vad som helst. Hoppas att det håller sig så!
Intressant att du forskat lite kring det hela. Som jag förstår dig kan alltså Halloween egentligen komma från Sverige från början, med tanke på vikingarna. Spännande… 🙂
Själv gillar jag alla helger och högtider. Särskilt de som nu är i mörkret med alla fina lyktor och ljus. 🙂
Åtminstone med vissa influenser från Sverige, vilket jag tycker är kul eftersom så många inte gillar det just för att det är så amerikanskt.
Jag tycker också att vi behöver högtider att liva upp höstmörkret med. 😀