Vad tycker du om hen?

Jag kan egentligen inte riktigt förstå den här uppståndelsen som ordet hen har väckt.

Många klagar på att feminister är rabiata men jag undrar ibland om inte anti-feministerna är snäppet värre…

Ordet hen har ju faktiskt inget med vare sig feminism eller jämställdhet att göra. Det är ju helt enkelt bara ett snabbare och smidigare sätt att säga eller skriva ”hon eller han”. Vad jag förstått så har finskan redan en sån variant och därför föreslog språkvetare redan 1966 att även svenskan borde ha det. Sen har det spridit sig allmänt först på senare år.

Om man hävdar att hen är menat att ersätta HAN eller HON för att man ska skapa ett mer jämställt samhälle eller för att barnen inte ska hamna i stereotypa könsroller så har man ju fått det hela om bakfoten. Sen finns det säkert ett fåtal människor som tycker så men det finns ju alltid extrema åsikter.

När jag läste om ordet hen stötte jag ett blogginlägg av Katrin Zytomierska och där kan man ju verkligen tala om ha missuppfattat hela syftet med hen – och dessutom hela syftet med jämställdhetsdebatten! Nej, jämställdhet handlar inte om att man inte tror att det finns några skillnader mellan könen. Vi vill bara ha ett samhälle där vi ger alla samma förutsättningar och möjligheter och där vi försöker att reflektera över hur vi behandlar människor beroende på vilket kön hen har.

Men så här tänkte Katrin:

”Katrins blogginlägg om hen”

IMG_0347.JPG
Ja, hen betyder höna på engelska… Också ett bra argument till att inte använda ordet, menar motståndarna.

Klibbiga händer

Jaså, kvinnor är från Venus?

Och män från Mars?

Det kan förklara att vi fungerar olika på vissa saker! Bland annat så uttrycker vi oss olika.

Vi kvinnor förringar ofta det vi säger. Vi använder adverb som kanske, nog och lite för att det vi säger inte inte ska låta så hårt. Och så pratar vi snabbare för att vi är rädda för att folk ska bli uttråkade.

Det är lite synd. Då kanske vi inte blir tagna på lika stort allvar och det vi säger låter nog inte lika viktigt?

Männen tar för sig! De pratar högt och mer långsamt, för de vet att man ändå lyssnar för dem. De behöver inte be om ursäkt för sig själva! De får ta plats!

Dessutom använder vi kvinnor mer känslor när vi vill förmedla saker. Det gör att vi ofta överdriver när vi blir arga eller när vi verkligen vill poängtera något.

”Du skottar aldrig!” säger vi och menar att han gör det sällan, men vi vill visa att det känns som aldrig och att vi tycker att det är ett stort problem.

Mannen som tänker fyrkantigt och hakar upp sig på detaljer kan inte se förbi det.

Aldrig?! svarar han. ”Jag skottade en gång förrförra veckan och två gånger ifjol!”

Och så är det lätt hänt att man fastnar i en pseudodiskussion som inte leder nån vart.

Nä, männen, de överdriver inte. Karga, tuffa karlar som ägnar sig åt väsentligheter och säger saker precis som de är. De är inga mjukisar, inte, våra macho-män…

”Pappsen, kan du ta med mitt schema från köket?”

”Nja, det kan jag nog inte, tyvärr.” säger Pappsen. ”Jag har precis smörjt in händerna med 18 500 kg handcreme.”

20140130-210356.jpg

Hur mycket? Ja,det måste väl vara en sisådär arton… tusen kilo, tänker Pappsen.

Vad sitter i Y-kromosomen?

Det är verkligen spännande detta med olikheter mellan könen! Hur mycket av skillnaderna sitter i generna och hur mycket påverkas vi av samhället? Efter mitt förra inlägg blev jag lite nyfiken på vad som egentligen finns i Y-kromosomen – det är ju faktiskt bara den som skiljer oss åt!

Så vad har Y-kromosomen att bidra med? Är det gener som styr intresse för bilar och dataspel eller är det bara gener för hår i öronen och dålig humor?

Ja, det har jag svar på nu och resultatet är föga förvånande.

Så här skriver Läkartidningen:

”Den mänskliga Y-kromosomen är nu kartlagd. Den visade sig vara ett genetiskt ökenlandskap, rik på skräp, med ett fåtal användbara resurser och med en kraftigt utvecklad förmåga att degenerera. Vissa anser till och med att den är utrotningshotad och kommer att försvinna om några miljoner år.”

Jaha, ett utrotningshotat ökenlandskap alltså. Där ser man!

DSC_0859

Att detta scenario skulle inträffa var alltså inte så konstigt.