Vi har det så fint nu! Att vakna av små fingrar som känner mig i ansiktet när du somnat hos mig. Och sen tjoar av glädje när jag tittar upp. Dina stora leenden när du lyckats rulla runt eller prova ett nytt ljud. Och sen tittar du på mig med strålande ögon.
Du skriker inte så mycket längre. Jag är så ledsen att du behövde skrika så mycket din första tid i livet. Och vara så ledsen. Men vi fanns där även om vi inte riktigt kunde trösta.
Vi – din mamma och din pappa.
Du lilla bebis. Så liten och mjuk. Jag älskar att andas mot din varma, lena hjässa.
Jag kommer alltid att finnas här.
LillaLina 
Åh va fint! Det är inte lätt att sätta ord på vad/hur man känner för sitt barn men du har verkligen lyckats. Leendet man får på morgonen när man vaknar – finns det något vackrare. Känslan av att vara nykär med massa fjärilar i magen.
Tack! Ja, kärleken till sitt barn, den är ofattbar.
Blev tårögd!! Det finns ingen större kärlek än kärleken till sina barn!!
stämmer………….även till vuxna barn………….och barnbarn
Tack! Ja, vad härligt det är… alla vi mammor. Det är en förunderlig kraft.
Så fint skrivet! ❤
Tack! ❤
Oh så vackert…så fint, Lina! Kärleken är så stark
Tack! Ja det är den verkligen!