”Hej Lina!” sa chefen när jag gick förbi på väg till kopiatorn.
”Hej hej!” sa jag.
”Det går framåt med datan, förstår jag”, sa hon och plirade.
Eftersom jag nu suttit i ett par dagar och skrivit in en lista med förkortningar på flera tusen bakterienamn, vilket känns sådär spännande och väldigt enformigt, blev jag lite fundersam. Jag känner mig fortfarande som Goddag Yxskaft på datasystemet men det ville jag inte riktigt säga. Det har jag redan tjatat så mycket om.
”Ja…” sa jag istället svävande.
”Det går väldigt framåt förstår jag. Det märks.” sa hon kryptiskt.
”Jodå, nu har jag ju fått lite egna uppgifter och så också,” försökte jag eftersom jag ännu inte förstod vart hon ville komma.
”Det syns på hur du går.” sa hon. ”Du sträcker på dig när du kommer i korridoren.”
Jaså!
Hon tänkte så.
Jag som bara gick och kände mig fin i min prickiga kofta.
Jag älskar prickiga kläder.
LillaLina 
Ja det där med kropspråk är viktigt. Det påverkar omgivningen och det påverkar en själv. Det här föredraget var riktigt intressant! http://www.ted.com/talks/amy_cuddy_your_body_language_shapes_who_you_are
Tack för tipset! Väldigt intressant! Det är nog bra att tänka på vad man sänder ut för signaler.
fin tröja, fin tjej 🙂
Tack! 🙂
Kan tänka mej att det är lite kul att få klä upp sig lite på jobbet när man bara har arbetskläder annars!
Ja, lite kul! Men lite svårt att bestämma kläder hela tiden och försöka variera sig när man inte är van.
Jättefin tröja till fina, söta Lina ❤
Tack! ❤
hahaha hon är rolig våra chef 😀
Ja, eller hur! 🙂
Jag har inte kunnat läsa din blogg på min app på flera dar! Har även haft bekymmer med foton hos vissa, men nu ska jag kommentera igen! 🙂
Jaså? Hoppas att det ska funka bra nu då! 🙂