Barfota och iförd pyjamsbyxor på kvällspromenad i trädgården. Det gjorde mig sugen på ett litet sommarskutt!
Jag förbereder mig…
…tar sats
…hoppar upp
…TJOFLÖJT!
Det var trevligt!
Det tyckte katterna också. Det ser man extra tydligt när man zoomar in dem.
Va i rälingen? undrar Matilda.
Ä ho tossig? tänker Rut.
Idag har det vankats lunch hos mamma för oss som var lediga. Gott och trevligt! Det blev lite kusinmys.
Och vilken vacker vägg av hansarosor och plymspirea som blommade i mammas trädgård!
Fast det jag egentligen tänkte med detta inlägg var att tipsa om en örtsax! Suverän när det ska klippas dill, gräslök eller andra örter! Med andra ord – ett utmärkt redskap till midsommarlunchen!
Nu har det verkligen varit fullt upp i några dagar! Det är roligt, men bloggen har inte blivit så prioriterad.
I fredags var det avslutningskväll och grillning med kören och på lördagen träffade vi familjerna som vi ska umgås med på midsommar för att planera.Det kommer att bli så trevligt! Och jag har fått hem en klänning som jag nog ska ha då som är helt otroligt snygg… Kanske kommer bild sen om Pappsen vill fota.
På lördagkvällen var på hos ett par vänner på examensfest. Se vilken vacker tårta vi fick till efterrätt!
Smaskens!
Idag har vi varit vid Tåkern och haft picnick med min familj. Mysigt!
När vi kom hem högg vi ner den stora (fula!) granen på framsidan. Nu blev det mycket soligare och trevligare.
Sisädärja! Pappsen han kan han!
Nu ska jag jobba i två hela dagar innan jag får midsommarledigt…
Kanske har ni hört berättelsen om Amanda Todd? Den 15-åriga flickan i Kanada som genom handskrivna lappar berättade på Youtube om hur hon blivit mobbad.
Hon som tog sitt liv.
Det gör så ont!
Varför dömer vi så lätt?
Varför är det så lätt att tycka illa om tjejer som tar plats eller som visar för mycket hud?
Varför kan en sån sak inte förlåtas?
Visst, jag är pryd av mig och tycker att det är trevligast när folk har ordentligt med kläder på sig men det sätt som vi dömer tjejer på är inte rimligt. Det är helt ofattbart!
Vi är stolta över att leva i ett modernt och jämställt samhälle, ändå ser de flesta av oss ner på tjejer som tar plats och visar upp sig.
Det är så lätt att smutskasta dem.
De är så okej att hata.
Varför?
Inlägget som följer nedan skrevs av Terese Fjällborg på Facebook i oktober.
”
Den här tjejen heter Amanda Todd
Hon postade en video på youtube för några dagar sedan.
Hon var mobbad till den grad att hon tog livet av sig.
Hon var medlem på en webcamchat för att prata med nya och gamla vänner.
Dom kallade henne för vacker, fin och söt osv.
Sen började dom fråga henne om hon kunde visa sig själv mer intimt.
Det gjorde hon,hon tänkte att det var väl ingenting.
Ett år gick och sen skrev en kille som hon inte kände att hon skulle ge honom en ”show” annars skulle han sprida bilder på hennes bröst.
Hon ignorerade honom.
Det var jullov när polisen knackade på hennes dörr 04.00, det var polisen.
Killen hade skickat bilden på hennes bröst till ALLA.
Alla dömde henne
Mobbade henne.
För ETT misstag.
Hon var tvungen att byta skola.
Killen hittade hennes skola, vänner, adress, ännu en gång sände han ut bilderna.
Hon hade ingen
Alla hatade henne
Det slutade med att hon fick byta stad
På den nya skolan träffade hon killen som hon trodde gillade henne.
Det gjorde han inte, han hade en flickvän.
En dag fick hon en lapp där det stod – Det är bäst att du lämnar skolan.
Det gjorde hon inte.
En grupp av killar och tjejer, inklusive killen hon trodde gillade henne och hans flickvän omringade henne, tjejen sa – se dig runt, ingen gillar dig.
En i gruppen sa – Slå henne bara.. och det gjorde hon .. Amanda blev slagen väldigt illa.. och blev lämnad..ensam.
Hennes pappa hittade henne flera timmar senare i ett dike.
Hon kom hem och drack blekmedel, hon försökte ta livet av sig.
Det fungerade inte.
Nästa dag var hela hennes facebook full med meddelanden som
” Drick lite mer blekmedel”
” Ingen bryr sig ”
” Jag hoppas att hon dör ”
” Ingen kommer att gråta ”
” Alla hatar dig ”
” Amanda försök igen, vi utmanar dig ”
och mycket mer
Hon grät varje natt, varför hatade alla henne ?
Ett misstag
Ett
Hon började skära sig själv, tog droger och drack alkohol.
Hon försökte ta livet av sig igen .
Hon misslyckades.
Hon orkade inte mer.
I slutet av videon sa hon ” Jag är Amanda Todd, jag behöver bara någon ”
Den 10 oktober hängde hon sig själv .
Hon är död.
Hon vilar i paradiset, Amanda, du är så vacker.
Jag ska hitta en väg att stoppa mobbningen…
jag ska dela din story. ”
Åh, vissa dagar blir jag så trött på att pendla! Det är så mycket tid man slänger bort! Folk brukar påstå att det är skönt med tid för sig själv när man sitter i bilen, men jag skulle verkligen mycket hellre tillbringa den tiden ihop med min familj!
I vanliga fall kan jag klara mig på en timme från jobbet och hem men idag var det riktigt mycket trafik i stan! Jag fick köra i 38 minuter innan jag ens kunde växla upp till tvåan, fast då hade jag förstås bara kommit knappt en kilometer… Att ta sig hela vägen hem tog nästan 1 ½ timme! Och jag som riktigt hade skyndat mig iväg från jobbet driven av min längtan efter Bäbisen och efter att få träffa honom innan han skulle sova.
För tiden med honom är viktigare än allt annat.
Hur mycket det än finns att göra på våra jobb eller med hus, renovering och trädgård så kommer tiden med honom alltid först.
Tid för att ge honom kärlek och trygghet.
Tid att leka.
Tid att trösta.
Tid att skratta.
Tid att bara finnas där.
Det är så underbart att få träffa honom igen efter en lång dag på jobbet. Att få känna hans lena hud, få stryka kinden mot hans huvud och se hans leende när han sträcker sina armar emot mig.
Min älskade Bäbis.
Hur mycket vi än har runt omkring oss och hur stressade vi än är… när du lyfter dina knubbiga små armar mot himlen så vill vi alltid finnas där för att ta dig till oss.
Hur kommer det sig att karlar kan sova sig igenom rungande barnskrik under halva nätterna när det finns andra ljud som de hör så bra?
Pappsen har ett mycket välutvecklat sinne för motorljud, särskilt i kombination med rassel och skrammel, har det visat sig.
Fast på natten när Bäbisen skriker och katterna jamar, ja då sover Pappsen som bäst. Ett tag försökte jag få Pappsen att byta Bäbisens nattblöja men det var inget roligt uppdrag. Hur mycket jag än drog i honom så låg han ändå bara som ett kolli, på sin höjd gav han ifrån sig ett gurglande läte. Det gick snabbare att själv gå upp och byta blöjan än vad det tog att försöka få liv i den såskoppen.
Men hör han ett mystiskt motorljud, då sätter han sig käpprätt upp i sängen på en halv sekund och hävdar att någon försöker stjäla bilen.
Det hände en gång när vi bodde inne i samhället och var relativt nykära. Jag vaknade till av att Pappsen flög ur sängen. Jag hann bara se hans skenben som avlägsnade sig medan han ropade att någon försökte stjäla bilen.
”Vilken tuffing till karl man har fått tag på!” tänkte jag. ”Som ensam kastar kastar sig ut i natten för att ta sig an tjuvar och banditer! Så macho!” Jag tog på mig morgonrocken och ställde mig i hallen för att vänta in min hjälte.
Klipp klapp, klipp klapp
lät det och sen kom Pappsen in igen.
”Nähä, det var visst inget.” sa han och försökte ta av sig klackskorna.
Klackskorna!
”Haha! Har du sett vad du har råkat ta på dig?” skrattade jag när jag såg Pappsens stora tår spreta ut ur mina skor med öppen tå och klack. Jag var övertygad om att han skulle skämmas och bli högröd men han såg bara oförstående ut.
”Ja, vad då då? De stod närmast.” Han bände av sig skorna och gick och la sig.
”Men vad ska grannar och tjuvar tänka när de ser dig svaja omkring i ett par klackskor?” försökte jag igen.
Men Pappsen kunde inte alls se det roliga i situationen.
Det var väl inget konstigt med att ta på sig klackskor om de nu var närmast till hands, tyckte han.
Jaja. Han är en fin karl, Pappsen. Men så vidare macho var han visst inte.
Även dessa är allt som oftast på vift.
Vill också bara säga att jag är så glad över att min älsklingsblomma nu har börjat att slå ut längs vägrenarna!
Rödklövern!
Jag har funderarat mycket på vilken som är min favorit bland alla vackra blommor. Liljekonvalj med sina gracila små blommor och utsökta doft? Gullvivorna som vippar sina klargula klockor i gräset? Vallmon som lyser upp i fälten som små eldar?
Ja, de är underbara!
Men den anspråkslösa rödklövern som växer i så vackra grupper längs vägen, ett måste i sommarbuketter och i midsommarkransar, ligger mig allra varmast om hjärtat. Dess honungsmilda doft känns knappt inte förrän du sticker näsan i buketten, men det är först då du känner att det är sommar på riktigt.
På Bäbisens och min kvällspromenad plockade vi denna lilla sommarbukett.
Så vilken blomma är din favorit?
Nu tror jag att jag har kommit på det!
Varför man (även jag) så gärna kallar sitt barn för saker som egentligen inte är särskilt vackert, till exempel för Fisen och Prutten.
För faktiskt – vad slår en barnfis? Finns det något gulligare?
Ett litet barn som sitter i sin barnstol, tittar på dig och ler. Så lutar det sig fram , fyrar av ett ännu bredare leende samtidigt som det släpper en hög fis. Så sött! Det är så att man får kramp i mammahjärtat!
Eller ett barn som sitter och plockar med något samtidigt som det pruttar utan att röra en min. Fantastiskt!
Bara ett barn kan släppa så underbara fisar!
Rätt ofta hör man om folk som är trötta på sina respektive för att de bara lallar runt i mysbyxor, rapar och kliar sig i grenen hela dagarna. Och läser man bloggar och veckotidnigar så säger folk att de aldrig i livet skulle våga att släppa sig inför sina respektive! Så mycket får man inte sjangsera, menar de. Då falnar glöden snabbt som ögat.
Kan det verkligen vara sant? Funkar folk så?
Jag tycker att det är just det som är själva tjusningen med ett långvarigt förhållande – att man kan släppa alla hämningar och inte behöver skämmas för något.
Att veta att man är älskad ändå.
Oavsett om man lägger en liten mök ibland.
Nä men titta vilken snygg bild jag har lyckats ta på mig själv! Här står jag i all min prakt med solglasögonen på svaj.
Så himla käckt!
Om det inte vore för detta!
Jodå, UFO-glasögonen hänger sig kvar.
Mitt långrandiga mammastubb som fortfarande envisas med att titta fram!
LillaLina 