Stolpskott till felanmälare, fyrkantigt system och vimsig tekniker

Jo, precis som Pappsen skrev så har vi fått tillbaka bredbandet! Vi har nämligen varit utan internet och hemtelefon i en vecka nu!

Först gick båda datorerna sönder samtidigt så jag har bara kunnat knappra blogginlägg på mobilen – och sen försvann alltså uppkopplingen!

(Vad har jag gjort blogg-Gudarna för ont? Har jag gjort för många syftningsfel, använt för mycket talspråk eller bara lagt upp för fula bilder?)

Pappsen tvingade mig att felanmäla. Jag som hatar att ringa såna samtal! Det kommer bara frågor som jag inte kan svara på!

”Inte då!” sa Pappsen oförståndigt.

Jag hade nästan ingen täckning på mobilen hemma så jag ringde när jag åkte i bilen. Jag fick prata med en röst-igenkänningsmaskin och till en början gick frågorna över förväntan. Jag sa både ”felanmälan” och ”bredband” på rätt ställen men sen när den mycket ledande frågan ”Gäller det mobilt bredband” kom, då gick jag i fällan och svarade klart och tydligt ”JA”.

Så när jag äntligen blev framkopplad och berättade att åskan slagit ner i vårat modem skjutsade killen raskt ut mig i kö igen.

Nästa gång kopplades jag fram precis när jag var som djupast inne i skogen och mobilen var närmast lealös. Jag hörde knappt ett ord av vad killen sa men lyckades ändå förstå att han pratade engelska. Hjälpsamt stolpade jag mig fram på svengelska ett tag innan jag insåg mitt misstag.

Men jag var inte helt borttappad.
”Hemtelefonen har också gått sönder!” meddelade jag förnumstigt.

”Jo, det blir så när man har bredbandstelefoni.” sa killen artigt.

Då kom nästa kluriga fråga: ”Lyser modemet?”

Efter mycket velande och tvekande förstod han att jag inte kunde svara så istället för att bara skicka ett nytt modem blev han tvungen att sända ut en tekniker.

”Grannen råkade ut för samma sak och honom ska ni till på onsdag. Vi bor ju rätt avsides så det kanske går att ta oss samtidigt?” föreslog jag.

Men se det gick inte! Inte för att det inte fanns tid, utan för att det helt enkelt inte funkar så. Nä, om inte både grannen och jag tog bort våra felanmälningar och sen la in en ny tillsammans förstås…

De skulle skicka ut en tekniker punktligt klockan 15.30 på fredagen men han skulle ringa till mig innan och kolla av tiden. Jag stressade hela dagen på jobbet för att hinna hem till våran avtalade tid!

Medan jag for där som en skållad råtta visade det sig att teknikern ringt Pappsen klockan åtta(!) på morgonen. Då stod han redan utanför huset, ryckte i dörren och undrade varför ingen var hemma. Eftersom det var låst hade Pappsen fått guida honom i letande av extranyckel och sen fick teknikern gå in själv i huset.

Så vad ska man säga? Det löste sig ju till slut (trots ett stolpskott till felanmälare, ett fyrkantigt system och en vimsig tekniker.)

20140613-204739-74859437.jpg

”Shaa,” sa stolpskottet. ”Och shå är hemtelefonen trashig ockshå…”

Långa näsor

Pappsen och jag har varit utan varmvatten i ett år! Sen vi flyttade in, tror vi. Har man spolat kranen länge har det inte ens blivit ljummet!

Jag som vill att duschvattnet ska vara så varmt att det bränner har fasat för att kliva in i duschen. Och när jag väl tagit mig i kragen har jag knappt kunnat tvätta mig, bara frusit fast i ett hörn och klivit ur ungefär lika oren som jag klev in.

I ett år!!

Det är väl bara att ringa rörmokaren? tänker ni.

Men Pappsen och jag har bitit ihop. Vi har anat en jätteutgift och försökt att blunda. Tänk om vi skulle behöva byta ut bergvärmepumpen!? Så snart efter att vi flyttat in! Nä… den näsan ville vi inte stå med.

Kalla duschar är bra för hyn, tänkte jag.

Men så stod vi inte ut längre!

Fast nu funkar det ju inte riktigt som i Stockholm där man bara ringer en rörjour . Här på vischan känner man rörmokaren väl och väntar några veckor tills man ändå ses med att säga ”Förrsten, vi har nåt problem med varmvattnet, du kan väl svänga förbi när du har en sekund över?

Det innebär att det kan ta ytterligare några veckor innan rörmokaren väl dyker upp.

Sen kom han då, rörmokarn. Pappsen och jag laddade för en lång session med dåliga besked och saftig nota.

Rörmokarn kände lite och tittade lite. Sen skrattade han och tog bort en blandningsventil som suttit kvar sen det var vedeldning i kåken. Den har öst på med kallvatten i varmvattnet vilket inte behövs nu när vi bara kör på bergvärme.

Eh, ja det var ju en lättnad! Äntligen kan vi duscha varmt igen! Men så snopet ändå att vi väntat så länge. Så många kalla duschar och sånt slöseri med el och vatten…

Det blev lång näsa ändå, i slutändan, kan man säga.

20140606-134841-49721315.jpg

Den årliga lupin-plockningen

Varje år åker min syster och jag och plockar lupiner. Det har vi gjort i många år nu.

Från början var det bara vi två, men efterhand som vi fått barn har den lilla skaran som varje försommar ger sig ut för att plocka sina vackra buketter växt till sig.

Det är en fin tradition som vi har skapat och det blir så trevligt vid trappan hemma.

20140529-192626-69986531.jpg

20140529-192628-69988929.jpg

20140529-192954-70194098.jpg

20140529-192953-70193330.jpg

20140529-193141-70301035.jpg

Trött mamma, sjuk katt och företagsam parvel

Nä, jag har inte skrivit på ett tag. Vi har ständigt fullt upp och jag har varit sjuk och somnat på soffan så fort jag fått en ledig stund. Bara vanlig förkylning men när man ska passa en lillkille när man är trött och sjuk så tar det på krafterna. Han har lite svårt att roa sig själv dessutom.

Och så har Matilda varit sjuk.

20140524-195627-71787630.jpg

Jag fick ta henne till veterinären i tisdags med höga infektionsvärden, men nu knaprar hon antibiotika och är på bättringsvägen. Och när jag stått utan dator har det varit ännu svårare att få till ett inlägg.

Vi har försökt med nytt batteri men det verkar inte hjälpa. Däremot har vi precis monterat nytt objektiv till kameran så snart kanske jag kan få till lite käckare bilder igen!

Det blir en dyr månad med alla extrautgifter… Därför blir det inget picknickbord, slog Pappsen fast igår när jag ville beställa ett. Ett sånt snickrar han lekande lätt ihop själv, menade han nu.

Jag tänkte också beställa en ny flagga till Barnets sandlåde-båt, men även där fick jag avslag. Snåltarmen har slagit till ordentligt på Pappsen och det är väl bra. Oftast sträcker sig tarmen bara runt saker som jag vill ha men om han bara snickrar ihop ett bord och syr en liten flagga så är jag mer än nöjd.

Eftersom jag och Barnet har varit hemma från jobb och förskola har vi ändå haft några fina dagar tillsammans. Och häromdagen lät Barnet mig sova ut på soffan i ett par timmar.

Jag släpade mig upp klockan sex när Barnet ville upp och Pappsen åkte till jobbet. Jag drog på barntv:n och somnade i soffan. (Om man redan nu förfasas över att jag är en dålig mamma kan man sluta läsa här.)

I vanliga fall brukar jag sova så lätt att jag ändå har lite koll på Barnet men nu däckade jag helt och vaknade klockan åtta av att Barnet slamrade med disken.

(!)

Vi brukar vara noga med att slå igen diskmaskinen helt men nu måste den ha varit lite öppen. Nu kom Barnet glad i hågen in och visade mig mixerstaven. Den med så vassa knivar i botten!

Jag lyckades ta den ifrån honom (förstås under vilda protester) och kastade mig upp för att titta till köket. Barnet kom efter och visade mäkta stolt upp förödelsen.

Tallrikar och diverse pryttlar från diskmaskinen hade han ställt upp på bänkarna, blandat med den orena disken som redan stått där. Besticken hade han strött ut över hela golvet. Och ugnen, ja den stod och gick på 190 grader!

Ojojoj.

Han hade också lyckats hitta asken med mina silverskedar och den hade han fått upp och helt fint dukat med skedarna vid matbordet.

Och så säger jag att han inte kan roa sig på egen hand!

Pyttsan! Han är verkligen företagsam, Mammas lilla parvel.

Priscilla då? Ja, den var kanon! Inte mycket att rekommendera nu egentligen då sista föreställningen gått men det var en trevlig dag tillsammans med syrran! Mycket god mat hann vi också få i oss när vi inte hade fullt upp med att prata med taxichaufförerna. Jag tror att de gillar lantisar.

20140524-200025-72025597.jpg

20140524-200028-72028083.jpg

20140524-200027-72027273.jpg

20140524-200026-72026507.jpg

Trädgård för barn

Det är roligt att shoppa på nätet! Skönt att kunna sitta hemma i soffan och dricka te medan man handlar. Igår köpte jag kläder till Barnet och nu letar jag efter saker till trädgården.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vill jag göra en rabatt för barn. Men nu när jag tänker efter skulle jag nog helst ha en hel avdelning för barn i trädgården! Vem vill inte fjäska in sig för barnen, liksom? Det vore ju så kul för alla föräldrar och barn som jag tänker bjuda hem (men som jag aldrig kommer mig för med). Men jag hoppas åtminstone på att Barnets kusiner vill komma och leka mycket i sommar.

Vi har redan sandlåda och gunga, så det är kul och passar Barnet perfekt som blir två år i slutet av sommaren.

Men vore det inte fint med en gunghäst också?

20140514-213037.jpg

Och förstås ett litet picknickbord där de kan äta rabarber doppade i socker. Vad är barndomen utan ett sånt?

20140513-211526.jpg

Det var nog lättare att hålla i pengarna innan nät-shoppingen kom, särskilt som lantis. Men med tanke på den utmaning det innebar att handla kläder tillsammans med Barnet sist jag var i stan så tackar jag gudarna för denna möjlighet. (Vem hade trott att jag skulle bli en så mamma som får dra med sig sitt Barn när han försöker att lägga sig på golvet för att han vill åt ett annat håll? Nä, nu är det nätshopping som gäller ett tag.)

Ni som har barn (små eller vuxna) vad har era barn tyckt varit roligt att leka med ute i trädgården?

Bilder kommer från http://www.jollyroom.se

Nä, jag tankar helst inte själv heller.

De flesta som känner mig vet nog hur dålig hand jag har med bilar och diverse andra tekniska prylar. Kanske beror det på att jag alltid haft andra runt mig som fixat sånt jag inte kan men hade jag haft åtminstone en gnutta intresse borde jag väl ha snappat upp åtminstone hjälpligt vid det här laget.

Idag när Barnet, Barnets Morfar och jag hade handlat och skulle lasta in allt i bilen fick vi bara upp förardörren! Våran fin-bil är på service så jag hade en av Pappsens ful-bilar. Bagageluckan gick inte upp alls och vi som hade så många kassar! Efter ett antal försök gav vi upp och tänkte försöka knöla in allt inne i bilen istället. Men jag lyckades ju inte låsa upp nån annan dörr heller!

Jag fick klättra runt i bilen och rycka i alla dörrar inifrån men de gick ändå inte upp!

Medan jag svettigt bökar runt därinne och hänger över barnstolar och växelspakar med mammaröven i vädret kommer en annan mamma från Barnets dagis. Hon har parkerat bredvid mig och hon är en sån kvinna som jag önskar att jag vore lite mera som! Hon är söt och hälsar rart på mig. Men hennes bil går inte igång så hon drar nonchalant fram ett extra batteri och startkablar ur bagageluckan och medan jag fortfarande kryper runt i min bil och liksom försöker tvinga upp låspinnarna med naglarna har hon redan fått igång sin bil. (Fråga mig inte hur, det är som ett under för mig.) Hon tittar hjälpsamt åt mitt håll men då kravlar jag ut och provar att låsa upp bilen igen och då funkar det minsann. Kanske skulle jag bara testat en gång till direkt ? Jaja.

Hon vinkar och åker iväg. Tre minuter senare har även jag lyckats lasta in allt och fått igång bilen och ovan vid att behöva växla hostar vi oss hemåt på ettan.

Pappsens romantiska väckning

Man blir trött av att vara utomhus hela dagarna! Igår på kvällen när Pappsen kom in från garaget och satte sig i soffan la jag mitt huvud i hans knä och vilade. Det var skönt.

”Varför ligger jag inte så här oftare?” tänkte jag samtidigt som jag somnade.

Två minuter senare vaknade jag av att Pappsen la av en hejdundrande brakskit som fick det att ringa i öronen på mig.

Så där kom svaret.

Mysigt.

Idag har Barnet och jag en sista påsklovsdag tillsammans. Vi ska försöka klara oss utan Pappsen och hans tarmgaser men lite tomt är det allt.

20140422-073913.jpg

Påsk, grillat och liquid smoke

Jag har inte bloggat på några dagar. Inspirationen har inte riktigt kommit till mig. Jag har mest varit hemma och där gör jag inte bort mig så mycket, allt flyter på och jag bara njuter av dagarna.

Men som ett livstecken jag kan ju helt enkelt bara säga att jag har en underbar påskledighet! Flera aktiviteter med vänner och familj varvat med mycket hemmatid och eftersom vädret är toppen tillbringar vi mesta tiden utomhus. Det är mycket som ska fixas i trädgården. Jag är så glad att vi kan jobba där tillsammans, att Barnet är ganska nöjd och lafsar omkring och leker medan vi kan gräva och räfsa och plantera.

20140420-205831.jpgDet stora buskaget som vi förfasade oss över redan på prospektet till huset är på väg bort! Här vill jag ha en rabatt men dit är det långt kvar.

20140420-210115.jpg

Kaffet dricker vi utomhus och vi har grillat ett par gånger. Idag grillade vi köttfärsspett för första gången! Det var riktigt gott! Spett med nötfärs och fetaost som vi åt med grillad paprika, klyftpotatis (med grillkrydda) och tzatziki.

Annars har vi provat liquid smoke ett par gånger nu. Den kan jag rekommendera om man gillar kött och grillat!

Vi har haft nötkött som vi snabbmarinerat i olja, balsamvinäger, soja, chilisås, salt, peppar, timjan, vitlök och så lite liquid smoke. Mycket lyckat! Den ger röksmak till köttet och jag antar att den blir bra även när man steker kött eller när man har den i hamburgersmet. Men jag har bara några droppar så att den inte tar över för mycket.

20140420-205041.jpg

Hoppas att ni också har en riktigt bra påsk!

 

 

Hur hälsar du?

Det är roligt det här hur man hälsar på varandra! Jag har tänkt på det ett tag nu.

Oftast svarar man med precis samma ord och samma tonfall som den som hejar på en.

Hejhej!” – ”Hejhej!”

Godmorgon!” – ”Godmorgon!”

Tja!” – ”Tja!”

Så låter det på morgonen när jag tar mig fram genom korridoren på väg mot omklädningsrummet.

Sen möter jag ännu en kollega.

”Heeej!” hälsar jag och möts av ett:

Godmorgon!”

Och då blir jag så imponerad!!

Det måste vara riktigt starka och självsäkra människor som svarar med ett helt annat ord och ett annat tonläge, tänker jag.

Jag (mitt mähä) hör ju till den typ som slentrianmässigt svarar som jag blir hälsad.

Hur hälsar du?

Fast ibland händer det att jag är styv i korken och svarar med ett annat mynt! Fast bara mot såna som är mindre.

Fast ibland händer det att jag är styv i korken och svarar med ett annat mynt! Fast bara mot såna som är mindre.

En återkommande mardröm

Idag när jag skulle hämta paket hände det som jag drömt mardrömmar om i många år nu!

Bromsarna på bilen tog inte!

Jag körde in mot parkeringsrutan, började bromsa och jodå, till en början saktade bilen in, men sen så började den att rulla igen!

Fy! Jag bromsade så att tårna vitnade, hjärtat skenade och fingrarna famlade efter handbromsen. Men eftersom vi har elektronisk handbroms greppade fingrarna tomt i luften och jag var riktigt hjälplös.

Kanske var det för att det var en sandplan framför bilen som bromsarna inte tog? Hur långt skulle bilen kana? Munnen var vidöppen, jag pumpade friskt på bromsen och minen, ja den var skräckslagen!

Detta har ju varit min fasa sen jag började övningsköra!

Fast denna gång slutade det lyckligt.

Det var ett falsklarm, märkte jag när jag såg att det bara var bilen bredvid mig som backade ut.

Jaha, men det var ju bra då, tänkte jag, stängde munnen, tittade mig omkring och hoppades att ingen sett mitt minspel.

Fast det tog lång tid innan pulsen slog normalt igen…

mardröm

Nä, så här illa slutade det inte för mig. Inte denna gång…