Vad kan man begära av en mamma egentligen?

Nu är väl pollensäsongen äntligen över så att man kan ta tag i de där oputsade fönstren? Förra året var jag ute i god tid, jag bankade ner stegen i snövallarna och kämpade mig frenetiskt runt huset. Sen kom all pollen och mitt slit var förgäves!

I år har jag hållit mig kall. Jag har inte putsat en ruta! Inte ens Barnets smör-kladd på insidan har fått den här mamman att lyfta på hatten. Jag har lugnt tuggat vidare. ”Nej. Fönsterputsningens tid är ännu inte här.” har jag tänkt och huggit in på ännu en ostskiva.

Men nu kommer jag inte undan längre.

Eller..?

Jag skrev ju för ett tag sen om att jag var sugen på städhjälp .

Ska jag verkligen klämma in fönsterputsning på min ynka åtta-veckors sommarsemester?

Det finns väl ändå gränser?

Det var ju lite mer nåt sånt här jag hade tänkt mig av sommaren.
DSC_0449 DSC_0337 DSC_0293 DSC_0106 wpid-20130705_191442.jpg IMG_6768 DSC_0917 DSC_0912 DSC_0799 DSC_1117 DSC_0208 DSC_1053

Långa näsor

Pappsen och jag har varit utan varmvatten i ett år! Sen vi flyttade in, tror vi. Har man spolat kranen länge har det inte ens blivit ljummet!

Jag som vill att duschvattnet ska vara så varmt att det bränner har fasat för att kliva in i duschen. Och när jag väl tagit mig i kragen har jag knappt kunnat tvätta mig, bara frusit fast i ett hörn och klivit ur ungefär lika oren som jag klev in.

I ett år!!

Det är väl bara att ringa rörmokaren? tänker ni.

Men Pappsen och jag har bitit ihop. Vi har anat en jätteutgift och försökt att blunda. Tänk om vi skulle behöva byta ut bergvärmepumpen!? Så snart efter att vi flyttat in! Nä… den näsan ville vi inte stå med.

Kalla duschar är bra för hyn, tänkte jag.

Men så stod vi inte ut längre!

Fast nu funkar det ju inte riktigt som i Stockholm där man bara ringer en rörjour . Här på vischan känner man rörmokaren väl och väntar några veckor tills man ändå ses med att säga ”Förrsten, vi har nåt problem med varmvattnet, du kan väl svänga förbi när du har en sekund över?

Det innebär att det kan ta ytterligare några veckor innan rörmokaren väl dyker upp.

Sen kom han då, rörmokarn. Pappsen och jag laddade för en lång session med dåliga besked och saftig nota.

Rörmokarn kände lite och tittade lite. Sen skrattade han och tog bort en blandningsventil som suttit kvar sen det var vedeldning i kåken. Den har öst på med kallvatten i varmvattnet vilket inte behövs nu när vi bara kör på bergvärme.

Eh, ja det var ju en lättnad! Äntligen kan vi duscha varmt igen! Men så snopet ändå att vi väntat så länge. Så många kalla duschar och sånt slöseri med el och vatten…

Det blev lång näsa ändå, i slutändan, kan man säga.

20140606-134841-49721315.jpg

Att ta körkort

De flesta vet ju att jag har lite svårt för det där med bilkörning. Hur jag än väjer för hålen i vägen så prickar jag dem precis. Med en hårsmån missar jag bilen på parkeringen framför när jag lägger i ettan istället för backen och fast jag rättar till mig gång efter gång för att stå rakt så står bilen likt förbenat snett när jag kliver ur.

Ändå har jag haft körkort i tolv år nu. Teorin gick bra men det gick åt otaliga körlektioner… Och nästan varje gång grät jag när jag kom hem. Min lärare använde nån slags förnedringmetod mot oss elever och ägnade mer tid åt att förfära sig över hur dumma vi var än åt att berätta hur vi skulle bete oss. 

En gång började jag en körlektion med att missuppfatta att det var tvåfiligt så jag började i vänsterfilen, trodde att jag låg fel och styrde varsamt över i högerfilen. Ett tokigt misstag men det var inte en bil så långt ögat kunde nå.

Resten av körlektionen vägrade min lärare att säga hur jag skulle köra. Han härjade bara om vilken hänsynslös bilförare jag var. Att jag bara kunde kasta mig ut i vägbanan utan en tanke på övriga trafikanter! Han avbröt sig bara för att då och då låtsas att han slog huvudet i framrutan när jag bromsade till.

Nä, det var ingen rolig period. Jag är verkligen glad att jag har körkortet avklarat.

Om du ska ta körkort idag så är mitt bästa tips att öva så mycket du kan på egen hand! Både vad gäller körning och teori! Kör ihop med någon som du känner dig trygg med och får du en skräckgubbe som körskolelärare – byt innan han raserar ditt självförtroende helt!

Nu finns också bra sidor på internet där man kan öva teori, till exempel på korkortskolan.se

Idag tror jag att jag skulle klara en uppkörning skapligt bra men teorin skulle förmodligen vara värre, så även jag skulle behöva klicka in där och öva.

(Själva uppkörningen är förresten en historia i sig så den berättar jag gärna mer om en annan gång.)

Små dammprojekt

Vi hade ett par små dammar i trädgården när vi flyttade in.

Vad fint! säger ni.

Men de var inte så fina. Den ena var en plastdamm med trasig botten som var inkilad bland en massa sneda plattor. Visserligen fanns där en näckros men annars var den mera ful än fin.

Den andra var en rund svart brunn som nästan inte syntes men som hade en fin rabatt runt sig.

Eftersom vi är rädda för att Barnet ska trilla i har vi tagit bort dammarna. Men den runda svarta har vi ersatt med en liten tunna! Nu kom vattenspegeln mycket mer till sin rätt, tycker vi, och det är inte lika lätt för Barnet att snubbla ner i den.

Jag har ingen rättvis före-bild men i bakgrunden ser man hur dammen såg ut förra våren. En plåtkant med nåt svart i.

20140531-213213-77533894.jpg

Pappsen grävde igen dammen, sen la vi på ljust grus och överdelen av min vintunna.

20140531-213416-77656796.jpg

När det var klart kände vi att det saknades en kant så Pappsen grävde ner stenar runt om.

20140531-213530-77730792.jpg

Och nu är det nästan klart! Vi vill bara grusa upp under stenarna och fylla på med mera vitt grus!

20140531-213638-77798484.jpg

Och näckrosen sparade jag förstås. Jag slängde ner den i vintunnan och titta, nu har det första bladet äntligen tittat fram!

20140531-213925-77965403.jpg

Den årliga lupin-plockningen

Varje år åker min syster och jag och plockar lupiner. Det har vi gjort i många år nu.

Från början var det bara vi två, men efterhand som vi fått barn har den lilla skaran som varje försommar ger sig ut för att plocka sina vackra buketter växt till sig.

Det är en fin tradition som vi har skapat och det blir så trevligt vid trappan hemma.

20140529-192626-69986531.jpg

20140529-192628-69988929.jpg

20140529-192954-70194098.jpg

20140529-192953-70193330.jpg

20140529-193141-70301035.jpg

Att få tid till tandläkaren

Jodå, jag ÄR på gång till tandläkaren. Men det är som alltid svårt att få till en tid som passar. Det här med tider, telefoner och småbarnsliv klickar inte riktigt.

Jag gick med min känsla av hål ett tag innan jag till min lättnad fick en kallelse till tandläkaren! Jag hade fått tid i början av maj.

Det hade kunnat lösa sig väldigt smidigt, alltså. Men eftersom det är långt mellan tandläkaren och jobbet och jag arbetade den dagen så jag ringde för att höra om det fanns en ledig tid strax därpå. Jag hade redan fixat barnvakt.

Tyvärr hade den vänliga kvinnan i telefonen inte nån ledig tid på en hel månad! Jag som inte hade schema så långt fram chansade vackert på en tid. Det var ju ”bara” att ringa igen om tiden inte passade, menade kvinnan rart.

Såklart jobbade jag den dagen!

Eftersom det är så stressigt på jobbet vill jag inte ringa därifrån men nästa lediga dag ringde jag i god tid innan jag skulle till Ikano-huset för att shoppa med Barnet och Barnets Mormor. Jag ville inte riskera att behöva ta samtalet på mobilen för jag har en telefon som jag inte hör vad folk säger i och det går jämnt ut för folk hör inte mig så bra heller. Fast ändå skulle de inte hinna ringa upp mig innan jag skulle vara framme!

Där var Barnet dessutom mer vild än tam. Han sprang som en tok, kände på alla kläder och ville inte foga sig. Mormor och jag försökte turas om att passa honom så att åtminstone nån av oss skulle kunna shoppa men det blev ändå bara stressigt. Och när jag mitt i röran kom på att tandläkaren skulle ringa hade jag förstås redan missat samtalet!!

När de ringde upp igen hade jag äntligen fått Barnet att sitta i vagnen där han högljutt skorrade ut sitt missnöje för alla välordnade föräldrar och deras lugna barn som strosade runt bland barnkläderna på Kappahl.

Den här gången var den vänliga kvinnan i telefonen utbytt mot en ganska vred Donna. Först var hon sur för att jag hördes så dåligt och när samtalet bröts för att jag inte hade täckning blev hon ännu mera uppretad. Ilsket ringde hon upp ännu en gång medan jag svettigt försökte hitta mottagning. Barnet var både rastlös och ganska arg.

Jag behöver väl inte ens säga att jag glömt schemat hemma? Och det vågade jag knappast berätta för donnan! Nä, hu! Kuvat tackade jag för tiden jag fick tack tack, då kan jag hela dagen. Tack tack tack och jag vågade inte stjäla mer av hennes tid genom att berätta att det ibland känns som att hela tandborsten försvinner in i käken när jag borstar.

Så nu väntar jag till slutet av juni.

Det är den vimsiga småbarnsmammans lott. Att bita ihop för att inte verka ännu mer besvärlig för sin välordnade omgivning.

Och förresten så gör inte tanden ont längre.

20140528-214944-78584327.jpg

Kanske har Barnet och hans blöta pussar helat mig? Det gör i alla fall gott i det vimsiga mammahjärtat.

Tips! Fållband!

Jag skulle vilja säga att jag har bra tålamod, är ordentlig och gör saker noga.

För det tycker jag!

Men när det gäller pyssliga saker som till exempel att sy så passar det mig inte så bra! Fort ska det gå, och resultatet blir därefter! Hackigt och snett, med sömmar som vindlar sig fram och trådar som släpper eftersom jag ofta hamnar utanför tyget när jag syr sådär jättefort med maskinen som jag alltid råkar göra. Och om maskinen fastnar, som den ofta gör några gånger för mig, då sliter jag bryskt i tyget tills det lossnar och en bit sitter kvar i maskinen. Sen fortsätter jag bara. Det är inte så hankigt, tycker jag.

Nu skulle jag ändå sy upp gardiner här i våras. Det blev ett stort projekt.

Jag mätte ena dagen.

Drog några blyertsstreck andra dagen.

På tredje dagen klippte jag av gardinerna.

Sen lånade jag hem symaskinen en vecka senare.

Den funkade inte.

Så jag provade igen en vecka senare.

Men den funkade inte då heller.

Under tiden låg gardinerna i en skrynklig hög på golvet.

Där låg de till sig ytterligare nån vecka innan jag kom till stan och köpte fållband!

Det var ett väldigt smidigt sätt att korta av gardiner på!

Egentligen behöver man inte ens klippa av gardinen utan viker den bara, lägger fållbandet mellan tyget och stryker tills det fäster.

Nu hade jag ju redan klippt och med så här tunna gardiner blir det nog ändå bäst resultat.

Ja, jag har ganska bråttom när jag klipper också så den uppmärksamme kanske kan se att det är lite hackigt. Trots det blev det ändå ganska fint i slutändan!

20140525-204849-74929983.jpg

20140525-204849-74929230.jpg

20140525-204848-74928464.jpg

Trött mamma, sjuk katt och företagsam parvel

Nä, jag har inte skrivit på ett tag. Vi har ständigt fullt upp och jag har varit sjuk och somnat på soffan så fort jag fått en ledig stund. Bara vanlig förkylning men när man ska passa en lillkille när man är trött och sjuk så tar det på krafterna. Han har lite svårt att roa sig själv dessutom.

Och så har Matilda varit sjuk.

20140524-195627-71787630.jpg

Jag fick ta henne till veterinären i tisdags med höga infektionsvärden, men nu knaprar hon antibiotika och är på bättringsvägen. Och när jag stått utan dator har det varit ännu svårare att få till ett inlägg.

Vi har försökt med nytt batteri men det verkar inte hjälpa. Däremot har vi precis monterat nytt objektiv till kameran så snart kanske jag kan få till lite käckare bilder igen!

Det blir en dyr månad med alla extrautgifter… Därför blir det inget picknickbord, slog Pappsen fast igår när jag ville beställa ett. Ett sånt snickrar han lekande lätt ihop själv, menade han nu.

Jag tänkte också beställa en ny flagga till Barnets sandlåde-båt, men även där fick jag avslag. Snåltarmen har slagit till ordentligt på Pappsen och det är väl bra. Oftast sträcker sig tarmen bara runt saker som jag vill ha men om han bara snickrar ihop ett bord och syr en liten flagga så är jag mer än nöjd.

Eftersom jag och Barnet har varit hemma från jobb och förskola har vi ändå haft några fina dagar tillsammans. Och häromdagen lät Barnet mig sova ut på soffan i ett par timmar.

Jag släpade mig upp klockan sex när Barnet ville upp och Pappsen åkte till jobbet. Jag drog på barntv:n och somnade i soffan. (Om man redan nu förfasas över att jag är en dålig mamma kan man sluta läsa här.)

I vanliga fall brukar jag sova så lätt att jag ändå har lite koll på Barnet men nu däckade jag helt och vaknade klockan åtta av att Barnet slamrade med disken.

(!)

Vi brukar vara noga med att slå igen diskmaskinen helt men nu måste den ha varit lite öppen. Nu kom Barnet glad i hågen in och visade mig mixerstaven. Den med så vassa knivar i botten!

Jag lyckades ta den ifrån honom (förstås under vilda protester) och kastade mig upp för att titta till köket. Barnet kom efter och visade mäkta stolt upp förödelsen.

Tallrikar och diverse pryttlar från diskmaskinen hade han ställt upp på bänkarna, blandat med den orena disken som redan stått där. Besticken hade han strött ut över hela golvet. Och ugnen, ja den stod och gick på 190 grader!

Ojojoj.

Han hade också lyckats hitta asken med mina silverskedar och den hade han fått upp och helt fint dukat med skedarna vid matbordet.

Och så säger jag att han inte kan roa sig på egen hand!

Pyttsan! Han är verkligen företagsam, Mammas lilla parvel.

Priscilla då? Ja, den var kanon! Inte mycket att rekommendera nu egentligen då sista föreställningen gått men det var en trevlig dag tillsammans med syrran! Mycket god mat hann vi också få i oss när vi inte hade fullt upp med att prata med taxichaufförerna. Jag tror att de gillar lantisar.

20140524-200025-72025597.jpg

20140524-200028-72028083.jpg

20140524-200027-72027273.jpg

20140524-200026-72026507.jpg

Trädgård för barn

Det är roligt att shoppa på nätet! Skönt att kunna sitta hemma i soffan och dricka te medan man handlar. Igår köpte jag kläder till Barnet och nu letar jag efter saker till trädgården.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så vill jag göra en rabatt för barn. Men nu när jag tänker efter skulle jag nog helst ha en hel avdelning för barn i trädgården! Vem vill inte fjäska in sig för barnen, liksom? Det vore ju så kul för alla föräldrar och barn som jag tänker bjuda hem (men som jag aldrig kommer mig för med). Men jag hoppas åtminstone på att Barnets kusiner vill komma och leka mycket i sommar.

Vi har redan sandlåda och gunga, så det är kul och passar Barnet perfekt som blir två år i slutet av sommaren.

Men vore det inte fint med en gunghäst också?

20140514-213037.jpg

Och förstås ett litet picknickbord där de kan äta rabarber doppade i socker. Vad är barndomen utan ett sånt?

20140513-211526.jpg

Det var nog lättare att hålla i pengarna innan nät-shoppingen kom, särskilt som lantis. Men med tanke på den utmaning det innebar att handla kläder tillsammans med Barnet sist jag var i stan så tackar jag gudarna för denna möjlighet. (Vem hade trott att jag skulle bli en så mamma som får dra med sig sitt Barn när han försöker att lägga sig på golvet för att han vill åt ett annat håll? Nä, nu är det nätshopping som gäller ett tag.)

Ni som har barn (små eller vuxna) vad har era barn tyckt varit roligt att leka med ute i trädgården?

Bilder kommer från http://www.jollyroom.se