Vi hänger med!

Jag har blivit en riktig baderska så här min första sommar som Mamma.

Än så länge är jag uppe i svindlande fem (5) bad! Annars brukar det sluta på ett (1).

Fast som barn var jag förstås en mycket duktig simmare. Jag kommer ihåg simskolan och jakten på märken – det började med Baddaren. Jag kan nästan höra simfrökens glada och lätt överraskade tillrop när jag dök upp i rockringen. Och ingen kokade väl kaffe som jag? Och det slutade med… ja, få se nu det blev nog bara den.

Nåja, tungt lastad kämpar jag mig till stranden i tid och otid! ”Ja, han är tung Bäbisen.” tänker ni. Men Bäbisen för nån annan bära! Jag har fullt upp med strandväskor och andra pryttlar som tydligen behövs nu när man badar med barn. Och då har jag inte ens börjat med vare sig kex eller leksaker. Inte en uppblåsbar krokodil så långt ögat kan nå! Hur gör ni med äldre barn? Kör ni flakmoppe fram till vattenbrynet eller vad?

IMG_6768

Men det är ju så mycket roligare att bada nu när man har barn och dessutom passerat 30! Man behöver inte go wild och doppa sig utan det räcker att vada omkring och kanske huttrande blaska lite vatten på armarna. Och vad gör det väl om magen putar och det hänger och slänger lite när man rör sig?

Inte nåt om du har Världens Charmigaste Bäbis med dig som älskar att bada och plaska! Det är som en riktig sommaridyll! Förnöjsamt plöjer vi fram i strandkanten medan folk omkring ler välvälligt och av någon anledning börjar nynna till  Stickan Anderssons gamla dänga.

”Vi hänger med, vi hänger med…”

En liten belöning?

Jag har fått barn och passerat 30. Nu är det hög tid att skärpa sig!

Jag kan inte fika och småäta hela dagarna och aldrig motionera, då hänger magen snart som en munk under revbenen. Därför har jag nu infört ett system. Ett belöningssystem! Jag får inte unna mig chips och godsaker om jag inte har gjort mig förtjänt av det!

Eftersom jag är min egen domare gäller det att hålla sig i schack och inte bli för partisk. Belöningen måste förstås stå i proportion till min insats! Och ingen prestation – ingen belöning.

Det kommer nog att bli fint!

Jaha, så idag har jag hängt sjukt mycket på både instagram och facebook. Jag har gillat inlägg till både höger och vänster.

DSC_0929

Bra jobbat! Det är värt en liten belöning!

Vilken fest!

Igår firade min familj Pappsen som gick och fyllde år häromveckan.

Det blev en härlig dag fylld av solsken och barnskratt.

Vi lekte vattenkrig! Det tycker både stora och små barn om.

DSC_0798DSC_0837

Och vi åt tårta! På Pappsens födelsedagstårta måste det finnas jordgubbar.

DSC_0799 DSC_0800

Det var härligt att umgås i trädgården. Vi traskar på bra, Bäbisen och jag.

DSC_0830

Paket fick han också, Pappsen. Och minsann – en skämtare hade varit i farten och slagit in Pappsen paket i rosa papper! Hihi! Vilken humor de har, gobbarna!

DSC_0862

Och Pappsen själv? Ja, han satt sönder solstolen.

DSC_0859

Vilken fest!

Aaarrhhh

20130506_193932

Tänk! Man sitter glad och nöjd i soffan och så plötsligt…

20130506_193936

…så känner man hur hungrig man är!

Ja! Detta är en av mina favorit-miner. Min hungers-min!

Förstås med tillhörande dregel-ljud.

Jag brukar köra den för Pappsen för att riktigt illustrera hur sugen jag är på något.

”Ska vi köpa pizza?” frågar Pappsen.

20130506_193858

”Aaaarrrhhhh!” svarar jag medan jag vickar huvudet fram och tillbaka och på mycket kort tid lyckas jag frambringa en dregelsträng.

Jag kör jämt och ständigt med denna min men Pappsen har inte kommenterat den en enda gång! Väldigt konstigt!

Har han inte sett hur fasligt lik jag är Homer Simpson?

homer_simpson

Okej, jag kanske sluter ögonen lite för mycket. Jag ska jobba på det… Och sen tror jag nog att Pappsen blir impad!

Kyssar av choklad

Pappsen är en riktig pussgurka. Han tycker ofta att det är läge för en liten puss.

Imorse gjorde jag en choklad-ansiktsmask. Med morgonrocken på sniskan och med smält choklad i ansiktet är jag inte i min mest åtråvärda form.

Men kunde Pappsen hålla sig borta för det?

DSC_0740

Men Pappsen då, ska det vara så svårt att hålla sig i schack?

Tid

Åh, vissa dagar blir jag så trött på att pendla! Det är så mycket tid man slänger bort! Folk brukar påstå att det är skönt med tid för sig själv när man sitter i bilen, men jag skulle verkligen mycket hellre tillbringa den tiden ihop med min familj!

I vanliga fall kan jag klara mig på en timme från jobbet och hem men idag var det riktigt mycket trafik i stan! Jag fick köra i 38 minuter innan jag ens kunde växla upp till tvåan, fast då hade jag förstås bara kommit knappt en kilometer… Att ta sig hela vägen hem tog nästan 1 ½ timme!  Och jag som riktigt hade skyndat mig iväg från jobbet driven av min längtan efter Bäbisen och efter att få träffa honom innan han skulle sova.

För tiden med honom är viktigare än allt annat.

Hur mycket det än finns att göra på våra jobb eller med hus, renovering och trädgård så kommer tiden med honom alltid först.

Tid för att ge honom kärlek och trygghet.

Tid att leka.

Tid att trösta.

Tid att skratta.

Tid att bara finnas där.

Det är så underbart att få träffa honom igen efter en lång dag på jobbet. Att få känna hans lena hud, få stryka kinden mot hans huvud och se hans leende när han sträcker sina armar emot mig.

Min älskade Bäbis.

Hur mycket vi än har runt omkring oss och hur stressade vi än är… när du lyfter dina knubbiga små armar mot himlen så vill vi alltid finnas där för att ta dig till oss.

bl2 bl3

Mycket mera macho

Hur kommer det sig att karlar kan sova sig igenom rungande barnskrik under halva nätterna när det finns andra ljud som de hör så bra?

Pappsen har ett mycket välutvecklat sinne för motorljud, särskilt i kombination med rassel och skrammel, har det visat sig.

Fast på natten när Bäbisen skriker och katterna jamar, ja då sover Pappsen som bäst. Ett tag försökte jag få Pappsen att byta Bäbisens nattblöja men det var inget roligt uppdrag. Hur mycket jag än drog i honom så låg han ändå bara som ett kolli, på sin höjd gav han ifrån sig ett gurglande läte. Det gick snabbare att själv gå upp och byta blöjan än vad det tog att försöka få liv i den såskoppen.

Men hör han ett mystiskt motorljud, då sätter han sig käpprätt upp i sängen på en halv sekund och hävdar att någon försöker stjäla bilen.

Det hände en gång när vi bodde inne i samhället och var relativt nykära. Jag vaknade till av att Pappsen flög ur sängen. Jag hann bara se hans skenben som avlägsnade sig medan han ropade att någon försökte stjäla bilen.

”Vilken tuffing till karl man har fått tag på!” tänkte jag. ”Som ensam kastar kastar sig ut i natten för att ta sig an tjuvar och banditer! Så macho!” Jag tog på mig morgonrocken och ställde mig i hallen för att vänta in min hjälte.

Klipp klapp, klipp klapp

lät det och sen kom Pappsen in igen.

”Nähä, det var visst inget.” sa han och försökte ta av sig klackskorna.

20130610_201941

Klackskorna!

”Haha! Har du sett vad du har råkat ta på dig?” skrattade jag när jag såg Pappsens stora tår spreta ut ur mina skor med öppen tå och klack. Jag var övertygad om att han skulle skämmas och bli högröd men han såg bara oförstående ut.

”Ja, vad då då? De stod närmast.” Han bände av sig skorna och gick och la sig.

”Men vad ska grannar och tjuvar tänka när de ser dig svaja omkring i ett par klackskor?” försökte jag igen.

Men Pappsen kunde inte alls se det roliga i situationen.

Det var väl inget konstigt med att ta på sig klackskor om de nu var närmast till hands, tyckte han.

Jaja. Han är en fin karl, Pappsen. Men så vidare macho var han visst inte.

DSC_0389

Även dessa är allt som oftast på vift.

Min älsklingsblomma

Vill också bara säga att jag är så glad över att min älsklingsblomma nu har börjat att slå ut längs vägrenarna!

Rödklövern!

Jag har funderarat mycket på vilken som är min favorit bland alla vackra blommor. Liljekonvalj med sina gracila små blommor och utsökta doft? Gullvivorna som vippar sina klargula klockor i gräset? Vallmon som lyser upp i fälten som små eldar?

Ja, de är underbara!

Men den anspråkslösa rödklövern som växer i så vackra grupper längs vägen, ett måste i sommarbuketter och i midsommarkransar, ligger mig allra varmast om hjärtat. Dess honungsmilda doft känns knappt inte förrän du sticker näsan i buketten, men det är först då du känner att det är sommar på riktigt.

DSC_0473

På Bäbisens och min kvällspromenad plockade vi denna lilla sommarbukett.

Så vilken blomma är din favorit?

Fina fina fisar

Nu tror jag att jag har kommit på det!

Varför man (även jag) så gärna kallar sitt barn för saker som egentligen inte är särskilt vackert, till exempel för Fisen och Prutten.

För faktiskt – vad slår en barnfis? Finns det något gulligare?

Ett litet barn som sitter i sin barnstol, tittar på dig och ler. Så lutar det sig fram , fyrar av ett ännu bredare leende samtidigt som det släpper en hög fis. Så sött! Det är så att man får kramp i mammahjärtat!

20130304_073946

Eller ett barn som sitter och plockar med något samtidigt som det pruttar utan att röra en min. Fantastiskt!

Bara ett barn kan släppa så underbara fisar!