Jag har varit lite hängig sista dagarna. Värmen tar liksom kol på mig! Jag orkar ingenting.
På kvällarna kan jag som mamma falla in i träsket att jag känner mig låst. Jag kan sakna sommarkvällar förr, då jag satt ute i trädgården med fotbad och bok. De senaste dagarna när vi lagt Barnet har jag lagt mig på soffan och dåsat till. Vaknat svettig och tung av att flugorna surrar och försöker ta sig in i mina näsborrar. Ja, jag vet. Vidrigt.
Idag hade vi Barnets Farmor och BonusFarfar här. När de gick mot bilen sa Farmor:
”Vad skönt ni har det! Ni kan ju bara ta babyvakten när Barnet sover och sitta i varsin stol i trädgården och njuta!”
Ja, och det kan vi ju! Vi har bara inte orkat oss dit! Det är disk och renovering och matlådor och den där stunden i soffan skulle bara varit en kort vilopaus innan alla bestyr.
Men nu sitter vi här!
Lyssnar på fåglar som kvittrar och ser på katterna som vandrar kring i trädgården. Och syrsorna spelar!

”Your bastard…” väser Rut. ”Are suckers like you supposed to be up this late?”
Och petuniorna från förra årets och årets blomlådor har spridit sig vilt bland stenplattorna och skänker extra blomning åt den annars rätt trötta trädgården.

Näpna små blommor. Ytterligare ett glädjeämne i den svala kvällsluften.




































