Så här efter graviditet och förlossning kan man roa sig med att ta en liten titt på sin kropp. Vilken kroppsdel är det egentligen som har förändrats mest?

Magen! Magen! ropar ni entusiastiskt.

Ja! En bra gissning. Magen var ju det som var mest uttänjt och annorlunda under graviditeten. Visst tar det ett tag för den att sjunka in och dra ihop sig. Den har inte heller fått nån hjälp av Mammsen som sitter och degar och äter choklad och kakor när hon får tillfälle. Men – förvånande nog har magen skött sig ganska hyfsat. Den får faktiskt godkänt.

Men inte kan det väl vara rumpan? säger ni. Den blev ju ändå inte mycket mer än dubbelt så stor under graviditeten. Om magen kunnat dra ihop sig så borde det väl inte ha varit några som helst problem för rumpan!

Ja, det kan man ju tycka! Men rumpan var inte så samarbetsvillig. Medan magen lite försiktigt började att dra sig tillbaka så släppte rumpan bara en suck och sjönk ihop.

Den blev en mammaröv.

Hur är en sån då?

Jo, mammarövar är ganska svåra att ha att göra med. De är slappa och dingliga, helt utan spänst. Hur löst underkläderna än sitter så skär de ändå in rejält. Numera har man alltid fyra skinkor.

Och när man ligger i sängen på kvällen undrar man lite ovant vad det är för gungig matiera som bäddar in kroppen – men så kommer man ihåg att det bara är mammaröven som flyter ut.

Men jag klagar inte. Jag trivs med den här kroppen. Den har följt mig i 30 år nu och jag tycker om att livet sätter sina spår i den.

Och det är så skönt att ligga inbäddad i sin mammaröv och mjukt vaggas tills sömns om kvällen.

Jag får köpa såna här shorts och glassa runt i på stranden i sommar. Då kommer alla att tro att jag fortfarande har en spänstig och fin rumpa.