Glad att vara mamma i Sverige

Jag glömde säga att jag är glad över att vara mamma i just Sverige. Även om det känns tungt att lämna bort Barnet till dagis för att kunna jobba så får vi ändå vara hemma mycket med våra barn här.

En sak som jag gillar med mitt jobb är att vi kommer från så många olika länder. Jag tror att vi kommer från 16 olika nationaliteter och i fikarummet får jag lära mig mycket om andra kulturer!

Jag lyssnar på kvinnan från Serbien som bekymrat berättat att mammorna tidigt måste ut och jobba och inte har stora möjligheter till barnomsorg utan mormödrar och farmödrar får springa efter småbarnen. Och de kan vara trötta, sjuka och ha värk men ändå måste de orka långa dagar med många småbarn!

En kvinna från Filippinerna berättar att föräldrarna även där måste jobba tidigt och inte heller har rätt till semester på samma sätt som oss. Ofta har de barnflickor och när mamman kommer hem från jobbet börjar barnen att gråta för att de förstår att barnflickan måste gå hem. Sorgligt!

En kvinna från Iran berättar att mammorna nu har rätt till 6 månaders föräldraledigt vilket är en stor skillnad mot 40 dagar som gällde när hon bodde där!

Och ett land så nära som Holland har bara tre månaders föräldraledigt, sen ska man lämna ifrån sig bebisen och gå till jobbet!

Flera säger att man inte ammar barnen utan ger ersättning direkt. Det är bara de som inte har råd med ersättning som ammar, så att amma har setts som ett tecken på låg status.

Men det är säkert så att det är på väg att bli bättre även i de länderna, om det inte redan har blivit det.

Jag är ändå glad över att vi har det så bra just här!

❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Sådan mamma är jag!

Jag har varit så trött i veckan att jag har somnat i soffan direkt efter maten! Det har varit några körigt dagar på jobbet och även om jag inte känner att jag stressat så mycket så verkar det ändå ha tagit musten ur mig.

Men hur som helst så har jag blivit utmanad på Instagram att skriva ner tio fakta om mig själv som mamma. Listor är alltid skoj så jag delar med mig även här!

1. Innan jag blev mamma hade jag en bild av att jag skulle vara ganska strikt och sträng mot mina barn. Jag trodde att jag skulle följa alla riktlinjer till punkt och pricka och få mycket lydiga barn.

2. Istället blev jag mjuk, snäll och lite slapp. Istället för att gå enligt regelboken har jag ursprunget som ideal. Visst sov man väl i samma grotta som sina barn på stenåldern? Då gör det väl inget om Barnet sover i samma rum, eller säng, som oss?

3. Jag älskar att läsa sagor! Och jag gör det med stor inlevelse och med många förställda röster!

4. Däremot tycker jag inte att det är så kul att ligga på golvet och brumma med traktorer och lastbilar heller. Inte att leka i sandlådan heller.

5. Jag tycker att det känns helt fel att man ska lämna bort sina barn så mycket för att kunna jobba. Vi vet ju att det är bäst för barnen att vara hemma med mamma eller pappa de första åren…

6. En del av mig vill vara hemmafru. Jag vill finnas där för Barnet, jag älskar att laga mat och baka och fixa i trädgården. Jag tycker till och med om att städa om jag bara har tid och lugn och ro (vilket jag ju aldrig har).

7. Jag skäms bara lite över att säga att jag låter Barnet leka med paddan för att jag ska få en del lugna stunder.

8. Som så många andra par har vi blivit mindre jämställda sen vi blev föräldrar. Jag som trodde att jag inte skulle tumma på detta! Tråkigt och jag hoppas att vi kan bättra oss.

9. Fast jag inte vill tjata vid matbordet finns det inget som gör mig så frustrerad som när Barnet vägrar att äta! Ordentlig mat har alltid varit så viktigt för mig!

10. Det som gör mig varmast i mammahjärtat är när jag får trösta och pyssla med Barnet. Det finns inget finare än att få stoppa om sitt barn om kvällen.

IMG_3273.JPG

Hur blev du som mamma eller pappa? Som du hade tänkt dig eller överraskade du också dig själv?

Närodlat, hembakt och familjen tillsammans

Både Pappsen och jag jobbar ju helger och eftersom Pappsen dessutom var i Prag förra helgen så har vi inte haft mycket ledig tid tillsammans på sistone. Idag var enda lediga dagen tillsammans på nästan fyra veckor!

Från början hade vi lite funderingar på att besöka Harry Potter-utställningen i Norrköping, men vi kände att både Barnet och vi behövde en dag hemma alla tre. Det blev en fin dag tillsammans! Barnet har varit en riktigt guldklimp, han älskar ju när vi är hemma alla tre.

Jag började dagen med att baka sirapslimpor. Oftast när jag bakar gör jag sega ljusa bröd på i huvudsak jäst, vatten, salt och mjöl. Men nu var jag sugen på ett mjukt och fylligt bröd!

Jag inspirerades av detta recept och resultatet blev precis som jag ville ha det!

Sirapslimpa

IMG_4450.JPG

IMG_4449.JPG
Vi hade mycket att komma ifatt med i hem och trädgård men ganska mycket blev gjort. Bland annat fällde Pappsen ett träd i trädgården (vad är det med karlar och motorsågar?) och jag rensade trädgårdslandet.

Till mellis gjorde jag smoothies från björnbär i trädgården

IMG_4376.JPG

IMG_4435.JPG
och till middag tog jag upp den sista potatisen från landet och gjorde klyftpotatis med en gryta på fläskkött, vitlök och dijonsenap. Ruskigt gott!

Nu ska vi se klart på en av mina gamla favoritfilmer, som Pappsen inte sett förut – Livet från den ljusa sidan med Jack Nicholson, Greg Kinnear och Helen Hunt. Underbar film med fantastiska skådespelare! Precis som jag visste skrattar Pappsen som en tok åt Jack Nicholsons rollfigur…

Hoppas ni också haft en fin helg!

Händerna fulla

Jag har blivit så mjäkig med åren.

Eller jag har alltid varit snäll och mjäkig, men förut varvade jag det åtminstone med ett visst humör. Sen jag blev mamma har jag jättesvårt för att bli arg (och jag saknar det lite faktiskt, åtminstone Pappsen kunde väl få sig en känga ibland när det behövs?)

Men nä, jag är snäll och lam och tar gärna åt mig så fort något verkar vara fel.

I veckan var jag på McDonalds med Barnet. Eftersom jag inte vet vart jag har kanterna på bilen vill jag inte köra drive-in, så jag gick in och beställde. Det har jag inte gjort på åratal!

Vi skulle ta med oss maten och jag fick stå ganska länge och vänta medan jag försökte roa Barnet. När maten väl kom dumpade tjejen bara av en påse med min BigMac, kartongen med Barnets Happy Meal, stället med muggarna och vände ryggen till oss. Fast jag var enda kunden i kassan fick jag påkalla uppmärksamhet länge innan jag kunde få fram att jag ville ha mjölk till Barnet. Ovan som jag är trodde jag att det var det som ingick!

Sen kom det riktigt svåra. Att bära en fullproppad skötväska, en kartong och en påse och samtidigt försöka balansera ett ställ med skvimpande dricka. Dessutom helst hålla Barnet i handen som inte ville gå ut själv OCH öppna den tunga dörren ut. Jag lyckades med nöd och näppe baxa ut oss och precis innan dörren går igen bakom mig hör jag en ung tjej argt väsa ”Men herregud!” bakom mig.

Genast kände jag mig dum som inte hållit upp dörren för henne och hennes vänner, fast jag knappt kunde öppna dörren själv!

Jag vände mig om, bad så hemskt mycket om ursäkt och förklarade att jag inte sett att de kom, vilket jag inte heller hade.

Tjejen skrattade förläget och förklarade att det inte alls varit det hon menade, hon hade bara sett några som lämnade skräpet på bordet. Det gillade hon inte.

Så det löste sig ju ändå. Barnet åt gladeligen sin hamburgare och även Mamman frossade glatt! Fast nästa gång ska jag be om en kasse att lägga maten i! Och har de ingen kasse och inga kunder så får de väl följa mig ut och hålla upp dörren för mig…

Ekologisk kyckling i Sverige

Jag är lite besviken på mig själv. Både Pappsen och jag har en stark känsla för djurrätt och inland känner vi att vi inte kan stå bakom produktionen som den är.

Vi är stolta över att bara köpa svenskt kött, men även om svensk djurskyddslag är den bästa i världen betyder det tyvärr inte alltid att djuren aldrig lider.

Förra veckan när jag skickade ut en fråga på Facebook om någon visste om det fanns etiskt uppfödda slaktkycklingar i Sverige fick jag denna skickad till mig:

Röda djungelhönan i djurfabriken

Det handlar om slaktkycklingars liv, att vi bara har snabbväxande hybrider som inte får utlopp för sitt naturliga beteende, som ofta avlider under transporter eller som får frakturer i hanteringen till eller vid slakt.

Vi hade höns när jag var liten. Det är otroligt fina djur! Sociala och intelligenta.

IMG_0336.JPG
Behöver jag säga att våra höns blev väldigt väl ompysslade av oss syskon? Har bandagerar syrran och jag en höna med toapapper och tejp. Vi tyckte att hon såg lite trött ut!

IMG_0337.JPG
Bandaget lossnade rätt lätt så vi fick göra om det några gånger innan hönan plötsligt piggade på sig. Här får jag hjälp av en kompis.

Det gör ont i mig att dessa fina djur betraktas som en del av en industri som ska ska ge billigt kött snabbt.

Det gör mig också arg att folk ser det som självklart att kött ska vara så billigt att man har råd att äta det varje dag. Kycklingfilé ses som vardagsmat och tycker man att den svenska är för dyr köper många utländskt utan att blinka. Många verkar tro att vi människor behöver kött till varje måltid, när vi i själva verket skulle må bra av att äta mindre kött! Hellre bättre djurskydd, mer betalt till bonden och dyrare kött som äts mer sällan, menar jag.

Som sagt är jag besviken på mig själv eftersom jag trots allt detta äter ganska mycket kött – och även jag lagar kycklingfilé på onsdagar!

Men vi försöker att bättra oss. För ett tag sen hade vi en pescetarisk helg, där vi från fredag till söndag endast åt vegetariskt och fisk eller skaldjur.

Ta gärna del av recepten vi använde!

Till fredagsmys blev det mitt egna recept på caesarsallad! Men vi bytte ut kycklingen mot quorn som passade in fantastiskt bra här!
Caesarsallad Deluxe

IMG_4401.JPG

Till lördagskvällen provade vi ett hamburgerrecept med halloumi.
Halloumiburgare

IMG_2637.JPG

På söndagen åt vi denna enkla och goda räkgryta med ris.
Indisk räkgryta
IMG_2639.JPG

Och ja, det finns en ekologisk kycklinguppfödare i Sverige, Bosarp i Skåne där hönorna får leva nästan dubbelt så länge som en konventionell höna och som får vistas utomhus.

Skogsluft och stensoppar

IMG_4392-0.JPG
Jag älskar att gå i skogen! Dofterna, lugnet, mossan och ormbunkarna, suset i träden! Och jag njuter så av alla nyanser av grönt! På något sätt fascinerar det mig!

Vi var på jakt efter kantareller. Dumt kanske eftersom det finns så mycket annan svamp att plocka. Jag som alltid rört mig i naturen och dessutom läst svampkurser under utbildningen känner ju ändå igen fler sorter.

Men igår hittade jag inga kantareller så det fick bli Karl-Johan! Jättebra att få tillfälle att plocka en ny svamp!

IMG_4395.JPG

IMG_4394.JPG

IMG_4389.JPG
Så det fick bli en svampomelett!

IMG_4397.JPG

IMG_4399.JPG
Närproducerat med ägg från bygden och med de egenplockade svamparna. Gott!

Utdrag från Wikipedia:
”Stensopp fick namnet Karljohansvamp efter kung Karl XIV Johan. Då den nye franske kungen kom till Sverige så lär han vid en genomgång fått veta att det rådde brist på mat i landet. Då han nyligen rest genom landet hade han sett den rikliga mängden av stensopp, varvid han på franska utbrast att folket kunde äta stensopp. Därefter anammades benämningen Karljohansvamp på svampen.”

Det hänger på håret!

Barnet har från första början vetat vad han tyckt och bestämt sagt ifrån om något inte passat honom. Det var tufft i början när vi inte förstod varandra, men nu kan vi oftast reda ut det.

Idag har vi morgonmyst i soffan. Barnet har fått titta på barn-tv och jag läser partiprogram för fullt! Jag har fortfarande inte bestämt mig helt!

Sen började Barnet att leka och jag gick ut i köket och plockade med disken. Efter ett tag gick jag ut i vardagsrummet igen för att kolla till honom.

När jag visade mig övergav han lastbilen, ställde sig käpprätt upp, knöt händerna i sidan och gormade medan han spände blicken i mig.

”Jag ser att du är arg.” sa jag. ”Vad är det som gör dig så arg?”

”Tofs!” ropade han och skakade på huvudet samtidigt som han förtvivlat sträckte armarna mot mitt hår.

Utan att tänka på det sätter jag alltid upp håret när jag plockar i köket.

Jag provade att ta ur tofsen igen. Barnet svarade med att skratta och nicka.

Sen kunde han fortsätta att leka!

Håhåjaja! Men lite full i skratt blev jag. Det är så roligt att få vara den här speciella personen i någons liv som en mamma är! En mamma med utsläppt hår, tydligen.

Hur som helst, helgen närmar sig! Jag behöver fylla på med barnkläder i större storlekar. Behöver du det med? Just nu får du 10% rabatt från Jollyroom. Annars finns inredningsprylar, leksaker, mammakläder m.m. Rabatten gäller såklart även på rea-varor! Gäller från 29/8 kl 17.00!

IMG_4374.JPG

Tabbar i vardagen

IMG_4360.JPG
Ibland visar det sig att man fått saker om bakfoten! Man tror att man haft koll och man kan ha gjort på samma sätt flera gånger, men sen visar det sig att man krånglat till det helt…

Låt mig ge ett par exempel!

Jag hade en kompis här för ett tag sen. En synnerligen smart och begåvad tjej! Det visade sig att hon har en likadan hållare för hushållspapper som vi har. Jag tror att jag fyllde på ny rulle och då utbrast hon:

”Åh, så du har fattat att man ska trycka in knappen!”

När hon skulle byta rulle första gången hade hon vridit och vänt på hållaren och till slut hittat en skruv på undersidan.

IMG_4359.JPGEftersom hon är en handlingskraftig kvinna hämtade hon en skruvmejsel och skruvade isär hållaren.

I krångligaste laget tyckte hon men fortsatte att ta fram skruvmejseln varje gång det var dags att fylla på ny rulle. Fram till den dag då hon provade att trycka in knappen på sidan och överraskande smidigt kunde ta loss delarna!

IMG_4358.JPG

IMG_4357.JPG

Haha! Jag fick verkligen ett gott skratt när hon berättade detta!

Själv kontrade jag med de gånger som jag lagt ut sms-konversationer eller liknande från mobilen på till exempel instagram. Jag har tagit fram kameran och fotat texten eller bilden från mobilen. Det har krävt många försök för att få med lagom mycket och ofta speglar sig blixten i bilden så att man inte ser vad det föreställer. När man väl fått en bra bild får man lägga in den i datorn, mejla den till sig själv, öppna mejlet i sin mobil, spara den och sen lägga ut den.

Oj, vad mycket enklare allt blev när Pappsen visade mig print screen! 😳

Tur att man lär sig nya saker hela tiden!

Grönt gör skönt!

Efter att ha jobbat hela helgen är första jobbveckan efter semestern äntligen avklarad!

Det har gått bra. Jag har varit på labbet och känt att jag har lite koll ändå.

Men jag är TRÖTT! Trött på jobbet och trött när jag kommer hem. En kollega gick på sin pension idag. Jag kan inte låta bli att bli avundsjuk! Skogspromenader, böcker, långkok, korsord, brödbak, trädgård… Det skulle passa mig perfekt! Jobbet tar alldeles för mycket tid! Kvällsjobb, helger och 6 mil enkel resa är i mesta laget när man har familj.

Och Barnet har varit så svår att söva i veckan så efter att han till slut har somnat har det inte funnits nåt kvar av kvällen. Tyvärr ingen tid alls till att blogga!
Förmodligen ligger han mittemellan att faktiskt behöva sova på dagen till att inte kunna somna på kvällen när han gör det. Men snart får vi nog ordning på rutinerna igen!

Fast nu sover han redan så nu ska jag unna mig en ansiktsmask på avokadon som blev över från middagen.

Nästa vecka väntar dataavdelningen. Får se om jag lyckas göra nån nytta där!

Hur har eran helg varit?

En förtjusande bild på mig.

IMG_3300.JPG
Tänk att få gå i pension! Åh, jag blir grön av avund!

Låt ingen trycka ner dig!

Det är väl få som har missat Molly Sandén och hennes kampanj #överminstoltakropp?

Jag tycker att det är en fantastisk idé och Molly får många att faktiskt tycka bättre om sina kroppar.

Fast egentligen kan jag ställa mig lite frågande till att Molly har fått utstå så mycket näthat på grund av sitt utseende. För mig är hon en otroligt begåvad kvinna som dessutom är strålande en vacker och som har en kropp som många skulle ge sin högra hand för! Men bakom tangentbordet är det lätt att vara elak. Att skriva hemska saker till en människa som man inte känner och som man inte behöver riskera att möta.

Jag, precis som många andra läser bloggar och följer flera, både kända och mindre kända, personer på Instagram. Man ser otroligt mycket nätkärlek där ute – folk stöttar, lovordar och lyfter varandra. Men sen finns det människor som försöker att trycka ner andra och som om och om igen vräker ur sig elakheter som de aldrig skulle våga säga till personen rakt ut.

Näthatet drabbar också ”vanliga” människor. Inte minst unga personer eller människor som vågar sticka ut genom sina åsikter eller med sitt utseende. Det är så lätt att såra en annan person med grymma ord, men så fegt och elakt att göra det i skydd av en datorskärm, ofta anonymt.

Så vad ska man göra? Hur ska vi hantera näthat och trakasserier?

Visst kan man bara ignorera taskiga kommentarer men jag tycker att man kan visa att sånt som inte är okej i vanliga livet inte är okej på nätet heller. Många sociala nätverk har enkla funktioner för att anmäla folk som beter sig illa och när jag ser folk få taskiga kommentarer brukar jag säga ifrån eller skriva något stöttande till den utsatta personen.

Har du barn eller ungdomar som är ute på internet så ha koll på vad de gör! Gå gärna med i Facebook och Instagram själv så att du vet vad det handlar om. Då ser du att dina barn beter sig okej och att andra också är schyssta tillbaka.

Är man riktigt trakasserad så är ändå fördelen med internet att ens förföljare lämnar spår. Ta en skärmdump så slipper ord stå mot ord om du behöver göra en anmälan.

Och om man inte vet vem som förföljer en kan man faktiskt få hjälp att ta reda på det, via säkerhetsföretag som till exempel CPG-Security.

Man ska inte behöva acceptera hat och trakasserier. Och är du utsatt så försök att inte låta dem trycka ner dig. Glöm inte att du faktiskt är bra!

Kom ihåg att vara stolt över dig själv!

Kolla Molly Sandéns uppmärksammade video Freak här.