Ja, och så måste jag bara reposta den här dikten av Ulrika. Usch, så träffande för mig, nu när Barnet börjat förstå att Mammsen lämnar och blir borta ganska många timmar. Jag har lämnat honom gråtande i några dagar…
Författararkiv: Lina
Feber och förkyld (tack och lov!)
Idag är jag sjuk och orkar inte blogga så mycket. Jag har haft ont i halsen i över en vecka men förkylningen bröt inte ut på allvar förrän jag jobbade kväll igår. Vi har tuffa kvällar på vårat jobb!
Jag har jobbat idag också men hade feber när jag kom hem.
Fast det var inte det jag tänkte säga. Jag tänkte inte klaga på en förkylning. Jag tänkte tacka gudarna för att jag inte har det värre än så, att vi inte är drabbade av någon allvarlig sjukdom i familjen utan på det hela taget är friska och glada.
Idag fick jag hem mitt armband från ForLife. De säljer bland annat dessa armband och överskottet går till cancerforskning.
Bra initiativ och pigga och käcka armband!
Nu ska jag dricka te under en filt i soffan och i morgon har jag en ledig dag som jag ser fram emot att spendera med Barnet!
Snart är vi här igen! Älskade vår!
Det har varit några sköna dagar i veckan, men till helgen blev det kallare och kanske föll vårkänslorna tillbaka lite?
Men det finns det ingen anledning till! Det är en underbar tid vi har framför oss. Kom ihåg, snart surrar bina, snart värmer solen, snart doftar det varm grusväg och torrt gräs när du går din promenad.
Och snart ser det ut så här ute i backarna och i trädgården! 
Vad skulle vi annars prata om?
Vilken tur egentligen att Pappsen och jag bara är vanliga medelmåttor. Annars skulle vi inte ha mycket att prata om!
Nästan en kväll i veckan sitter vi och planerar vi vad vi skulle göra om vi vann på lotto.
Planen spikad och klar. Vi vet precis vad vi skulle göra med pengarna! Vi behöver inte lägga mer tid på hur den blivande vinsten ska fördelas. Ändå fortsätter diskussionen – in i detalj! En miljon, eller två miljoner! Och vem av oss ska åka om vi får skrapa i tv?
Jo, det blir jag som skrapar och småpratar med programledarna.
Tänk om vi la alla timmar som vi drömmer om en storvinst åt att ta hand om vårt ostädade hem istället! Vad rent och fint vi skulle ha det!
Vågar jag gissa att vi inte är ensamma om detta?!
En blomma till Rut
Pangschionärskort framfö busken! Ja ställer upp ba fö ja allti bli bja.
Idag är det Ruts födelsedag! (Tack Agria för påminnelsen!) Jag tror att hon blir fem år.
Jag kommer ihåg förra året när Rut fyllde år. Då såg det ut så här.
Det var sju minus och snö och Rut hade blivit utelåst.
Och idag ser det ut så här!
Solen skiner, fåglarna kvittrar
och blommorna de blommar.
Vilken skillnad! Rut har sprungit runt som ett yrväder i trädgården och i huset.
”Bäschta föllsedan!” hälsar hon.
Nu väntar hon bara på paket också.
”Den schom väntaj på nå gott…” säger Rut.
Men innerst inne är hon rysligt otålig.
Pappsen suckar
”Kom här och titta!” säger Pappsen. ”Så här kan vi inte ha det, katterna kommer ju knappt åt att äta!”
Jag följer efter Pappsen till tvättstugan. Jo, nog är det fullt med grejer på bänken där katternas skålar står.
”Så här kan vi inte ha det.” upprepar Pappsen.
Och Pappsen som har ett skarpt öga har genast lokaliserat problemet.
Är det månne toarullarna som orsakar mest problem?
Men, nej nej nej!
Är det då Pappsens arbetskläder som är mest i vägen?
Nej då, inte alls, menar Pappsen.
Pappsens målargrejor då?
Nä, här finns gott om plats för en katt. Det ser ju vem som helst.
Här har Pappsen helt uppfinningsrikt ställt en hushållsrulle.
Men det är inte heller den som är i vägen.
Det är nämligen den här!
Mammsens vas!
”Den här får du nog flytta på”, menar Pappsen. ”Den tar upp alldeles för mycket plats!”
”Och så kan vi ju inte ha det.” suckar Pappsen.
Hallonbåtsracet – En bok som gör skillnad
Jag har fått läsa en barnbok som jag gärna vill tipsa om!
Den heter Hallonbåtsracet och är skriven av Mikael Rosengren.
Hallonbåtsracet är en fin och tänkvärd bok. Den handlar om en svensk familj som är på semester i Thailand där de besöker ett barnhem. Barnen märker att det finns skillnader mellan länderna och att de bor på olika sätt, men de finner också likheter och vänskap!
I slutet av boken finns frågor där man tillsammans med barnet kan diskutera och reflektera över vad man läst, så att man på det sättet övar inlärning och läsförståelse.
Mitt kille är lite för liten än så länge, han tittar mest på de fina illustationerna av Märta Lindqvist, men för lite större barn kan den väcka många tankar och funderingar.
Författaren har startat Childrens book for change som med hjälp av sagoböcker stöttar utsatta barn, djur och natur.
För varje såld bok går 10 kronor till ett barnhem i Muang Mai i Thailand.
Provläs gärna boken genom att klicka här eller kika in på bokens facebook-sida: Hallonbatsracetbarnbok.
Öppet brev till Pontus Gårdinger
Eller: Mellofinal del 3
Roligt att Sanna vann igår! Hon har en grym röst och låten var riktigt bra!
Det verkade vara ordentligt drag på arenan igår, kul för dom som var på plats!
Som jag skrev (Avslöjande om lantisar – mellofinal del 1) så har jag ju själv varit på finalen en gång! Och nu ska jag berätta om kändisen jag träffade där!
I godan ro hade vi tittat på artisterna och nu var det dags för omröstning. Då tänkte vi passa på att röra oss lite och började snirkla oss ut från bänkraden.
Då får jag se att en kändis sitter på samma rad som oss!
Wow!
Pontus Gårdinger!
Det här blir något att berätta för dom där hemma!
I mitt liv som lantis har jag inte träffat så många kändisar, bara fått en vresig autograf från Arthur Ringart när jag gick i sexan. (Alla andra i klassen hade fått sina autografer, Arthur Ringart fick telefon och försökte nonchalera mig men blygt stod jag kvar och väntade tills han surt rafsade ner sin hälsning.)
Så här glad såg du inte ut när jag träffade dig, Ringart!
Skulle detta kändis-möte falla bättre ut?
Jag blev lite nervös. Fast jag skulle ju bara gå förbi, vad skulle kunna gå snett?
När vi var alldeles nära Pontus Gårdinger och hans flickvän tog jag ett djupt andetag och försökte se nonchalant ut men… de visade inga tecken på att resa sig! De drog bara in sina långa skankor något och jag visste inte hur jag skulle kunna ta mig förbi på ett snyggt sätt.
Jag ville inte visa att jag var nervös så jag satte näsan i vädret, tog ett stort kliv och…
Nej!
…. stampade Pontus Gårdinger rakt på foten!
Men som vanligt fann jag mig raskt, studsade upp med foten igen, gjorde ett litet käckt skutt i luften, satte ner andra foten och…
Åh nej!
Nu landade jag med klacken hårt och bestämt på hans flickväns fot!
Jag vände mig om för att be om ursäkt men när jag såg hur besvärade och sammanbitna de såg ut gav jag dem bara ett lätt hysterisk ögonkast och skyndade ut.
Sen vägrade jag att gå tillbaka! Jag skämdes som ett djur! Det krävdes mycket övertalning innan jag gick med på att faktiskt se resten av showen också.
Och vägen tillbaka, ja… helt oväntat så gick den faktiskt bra! Pontus Gårdinger och hans flickvän såg fortfarande purkna ut men nu stampade jag inte på en enda (kändis)fot!
Ja, så här glad och nöjd såg du då inte ut på finalen 2004, Gårdinger!
Så Pontus Gårdinger med fru: nu vill jag be om ursäkt för att jag så taktlöst klampade er på fötterna! Jag borde ha sett mig för istället för att sätta näsan i vädret!
(Fast om ni hade varit så vänliga at resa på er så hade den här incidenten aldrig behövt inträffa…)
Vem vinner ikväll? – mellofinal del 2
Okej, verkligen i sista laget men jag måste ju tippa en vinnare!
Så här kommer en snabbis:
1. Sanna Nielsen
2. Alcazar
3. Yohio
(Jag har inte glömt mitt kändismöte – det avslöjar jag nästa gång!!!)
Internationella kvinnodagen!
Idag är det den internationella kvinnodagen! Det finns många sätt att uppmärksamma det, många utsatta kvinnor över hela världen som behöver hjälp och stöd.
Ett litet steg är att själv tänka på hur man dömer män och kvinnor. Ofta har vi en tendens att vilja hitta fel på kvinnor!
Här är en uppmärksammad reklam från Pantene om just vårt sätt att stämpla män och kvinnor olika.
Så, alla kvinnor därute – sträck på ryggen och var stolta över er själva!
Och till både män och kvinnor, tänk på hur du dömer andra.
LillaLina 