Etikettarkiv: Mamma

5 säkra tecken på att du är vuxen!

Publicerad den av

9

php7EPz15[1]

Baby-face?

När man passerat 30 och fått barn, men ändå känner sig ganska hipp, är det svårt att veta om man är ungdom eller vuxen. Okej, jag ÄR vuxen, men jag blir fortfarande lite snopen varje gång jag kommer på det.

Jag har därför knåpat ihop en lista på typiskt vuxna saker som kan underlätta för mig att förstå att jag vare sig är barn eller ungdom längre.

DU ÄR VUXEN OM DU INSTÄMMER MED MINST TRE AV FÖLJANDE PÅSTÅENDEN:

 – Världen stannar inte längre upp för att du ser ett flygplan på himlen. Det är faktiskt inte superfascinerande!

 – Du kan bläddra i leksakskatalogen utan att fylla den med en massa kryss. (Och när du ser magilådan tänker du att den nog inte är lika rolig som den verkar på förpackningen.)

 – Istället för att kasta trånande blickar på marsipanrosen är du väldigt mån om att se till att inte ta så mycket tårta att du får med dig av den.

 – Du längtar efter dagens första kopp. Om det är riktigt illa kan du till och med hävda att du inte blir människa förrän du fått ditt kaffe.

 – Du lägger ner oroväckande mycket tid på att fundera över vad du ska göra med alla pengar vid en framtida lottovinst.

Nå, är du vuxen än? Jag kammar förstås hem full pott!

phpiQLUW8[1]

Old-woman-face!

Även andra bloggare har gjort listor på vad som kännetecknar äldre människor. Den är ständigt närvarande, tanken på den begynnande ålderdomen!

Mammaspring: Man märker att man blivit äldre

Bitterpappan: Åldringar

Fars dag

Publicerad den av

11

Det är så skönt nu när Barnet blivit så stor! Jag minns förra året, fix och trix med lotter och choklad, kort som dekorerades med stjärnor och glitter… Och middag och efterrätt skulle han ha, Pappsen. Jag hade fullt upp!

I år sköter Barnet uppvaktningen själv. Han smusslade och pusslade här på morgonen medan en förväntansfull Pappsen satt i soffan och väntade.

20131110-085646.jpg

Se så grant!

Nu vill jag vill önska alla pappor där ute en fin fars dag! Samtidigt vill jag ta tillfället i akt och be er sluta upp med de här fånerierna om att försöka införa Fars Afton och Annandag Far. Ni har ett lillfinger och genast rycker ni till i hela armhålan! Det känns bara desperat och tramsigt!

(Men det är klart, om Pappsen är väldigt angelägen om mer firande så kan jag tänka mig att diskutera saken i utbyte mot en julskinka och en kanna kaffe med kask.)

En STOOOR lastbil

Publicerad den av

5

Så fort Pappsen och jag är ute och åker bil sitter han med ett ivrigt pekfinger och viftar mot var och varannan lastbil som vi möter.

”Den har jag skruvat med!” ”Jaa, den där har jag skruvat med!” ”Den har jag skruvat med!” hojtar han glatt i takten till en valsmelodi.

I början av vårat förhållande nickade jag artigt och svarade. ”Jaså? Har du?” ”Där ser man!” ”Månn de?”

Numera slår jag händerna för öronen, blundar och rystar halvvilt på huvudet. Jag orkar inte engagera mig! Inte när denna replik gör att det inte går att föra ett normalt samtal under våra bilresor, eftersom vi varje minut möter en lastbil som Pappsen vill att jag ska berömma honom för.

När vi i veckan var inne i Linköping fick vi stanna vid ett rödljus. Bäbisen, eller okej… han börjar bli stor nu, låt oss säga Barnet(!), blev stum och tittade storögt ut genom vindrutan.

”Ja, titta!” jollrade jag. ”En lastbil! En STOOOR lastbil!”

”Den har jag skruvat med!” mässades Pappsen rytmiskt.

Och då slog detta förunderliga mig – denna trista, tråkiga och ja, alldeles uttjatade, replik kommer med största säkerhet att imponera nåt kollosalt på Barnet framöver!

Jag lutade mig tillbaka, ensam och lätt chockad, i mitt kalla baksäte.

Hur i jösse namn ska jag kunna kontra detta?

20131109-104112.jpg

Och här gaddar de ihop sig över fordonsboken!

Till dig, min käre Pappsen

Publicerad den av

10

Den här veckan har varit hektisk för Pappsen, Bäbisen och mig. Vi hade råkat göra fel i våra planeringar så både Pappsen och jag skulle jobba och Bäbisen går ju inte på dagis än, men Pappsen jobbar kväll så det var bara några timmar på eftermiddag som glappade. Som tur var kunde både Bäbisens mormor och moster rycka in som barnvakter så det har löst sig riktigt bra. Stort tack för hjälpen!

Men Pappsen och jag har knappt sett röken av varandra på hela veckan eftersom jag sover när han kommer hem.

Så här sitter jag i min ensamhet i soffan, mol allena och väntar på Bonde söker fru. Jag måste medge att det är lite tomt, det känns verkligen att det är något som fattas…

Jag vet att du läser min blogg Pappsen, låt vara att det är i hopp om att hitta stavfel, så jag passar på att skicka dig ett meddelande från djupet av mitt lilla hjärta;

VAR I HERRANS NAMN HAR DU GJORT AV CHIPSEN????

20131106-195434.jpg

Jag försöker att se vän ut men det är inte lätt när det suger i chipstarmen.

Puss puss!

Renoveringen fortgår!

Publicerad den av

6

Så att ni inte ska tro att Pappsen och jag bara fjantar runt hela dagarna utan att få nåt gjort så tänkte jag visa lite nytt från renoveringen.

Vi har kommit lite längre med hallen nu. Det är väl bara nån dörrkarm kvar som ska målas och lite annat fix.

Så här såg hallen ut när vi flyttade in, mörk och tråkig och på bilderna full av utslagna möbler från köket.

DSC_1267 DSC_1303

Just nu ser det ut så här när man kommer in. Nytt golv, nytt tak, spotlights i taket och nya lister. Dörrar och fönster är vitmålade och vi har också rivit bort garderoben/hatthyllan som mest skymde och var i vägen.

image

Pappsen är i full färd med trappan nu. Det ska in spotlights (såklart!) och väggen vitmålas. Taket ska vitlackeras så småningom.

20131103-115950.jpg

Vi är också igång med lite snabba uppfräschningar i tvättstugan. Där har även jag dragit ett strå till stacken.

Så här såg det ut före. Det syns knappt men väggarna är vita med bruna prickar. Jag vill inte gärna skriva vad Pappsen kallade tapeten.

DSC_1279

Nu är handtagen bytta och väggar och dörrar är vita. Katterna har fått en kattlucka och det har kommit till en dörrmatta. Dörrmattan är mitt lilla bidrag.

wpid-20131102_101732.jpg

”Ojoj, den gjorde verkligen hela rummet!” tyckte Bäbisens Morfar när jag visade honom igår. Han var så översvallande imponerad av dörrmattan att han nästan lät teatralisk. Jag tyckte lite synd om Pappsen som lagt ner så många timmar, men samtidigt är jag benägen att hålla med.

Nu ska vi ha fler möbler till hallen. Vi var inne och beställde hatthylla, skoställ och byrå i veckan.

20131103-121444.jpg

Bäbisen som aldrig brukar kunna sova borta sov i våra famnar hela tiden! Mysigt men väldigt tungt och otympligt att kånka runt på honom. När vi kom ut såg Pappsen att de hade barnvagnar till utlåning vid ingången.

”Då kunde han ju sovit i en sån!” utbrast Pappsen.

”Ha! Såg du inte det? Det var det första jag såg när vi gick in!” skröt jag.

20131103-120002.jpg

Kul att kunna knäppa honom på näsan nån gång ibland.

Pappaskämt #14

Publicerad den av

3

pappaskämt3När jag är ute och kör bil tänker jag inte så mycket på mina medtrafikanter. Visst, ibland kan någon vingla till, kanske en pappa som letar efter nappen till sitt barn?

Det händer också att någon nervös stackare som nyss har fått körkort glömmer bort att blända av. Det är ju högst förståeligt!

Men när Pappsen är ute och kör! Han har en sån förskräcklig otur!

Då är det fullt av IDIOTER ute på vägarna! De kör för sakta, de tittar för ofta i backspegeln och inte kan de parkera ordentligt. Allt detta gör de för att reta lilla Pappsen!

Stackars Pappsen. Han har det inte lätt där bakom ratten.

Ibland dyker det upp ett och annat kötthuvud som ligger för nära framför så att hela Pappsens bil blir nedstänkt också.

Bus i Halloween!

Publicerad den av

11

image

Så var det det här med Halloween då. En högtid som många inte är helt förtjusta i.

Själv tycker jag att det är härligt att åtminstone en gång om året få klä ut sig till oigenkännlighet och härja runt i grannskapet – gräva upp blommor i trädgårdarna, repa bilar och äntligen ge riktigt svar på tal till de snoriga ungarna.

Eller vad för slags bus är okej att göra? Vi pratade om det på jobbet och en tjej hade som förslag att man kunde… hrmm… ”lägga en kabel” i rabatten men jag vet inte… det kanske är sånt folk i stan håller på med. Här på landet är vi lite mer sofistikerade än så.

Det kom också förslag om att vifta med en låtsasspindel framför ögonen och det tyckte jag lät mera harmlöst.

Bäbisen är än så länge för liten för att gå på ”bus-eller-godis” men själv har jag klätt ut mig och är i full färd med min runda.

image

Skönt med en ordentlig förklädnad så att man riktigt kan löpa amok.

Fast först måste jag kanske köpa godis ifall nån stadsbo har vägarna förbi.

 

Tips på bra halloween-bus enligt Pappsen.

Raka dig över det nyskurade handfatet.

Sprid ditt fotludd över alla golv.

Släpp väder precis när ni sätter er i bilen efter en lång promenad.

Guldkant nu och då

Publicerad den av

5

Folk som inte har barn kanske tror att man inte lyxar till det lika mycket när man blivit förälder som man gjorde innan.

Det är inte helt sant! Det kommer fortfarande stunder med guldkant på tillvaron!

För ganska precis två år sedan var Pappsen och jag på en weekend till Göteborg. Det var himmelskt! Vi bodde på flott hotell och på morgonen kom de in med en dignande frukostbricka som avnjöts i lugn och ro medan vi fortfarande satt i morgonrock.

DSC_1025

Morgonlyx 2011

Sen kom Bäbisen och så många stunder i lugn och ro har det förstås inte blivit. Nu har man en Bäbis som drar en i mysbyxan och vill ha uppmärksamhet när man försöker att göra något.

Men så idag var både Pappsen och jag hemma! Alldeles ifred, fortfarande i morgonrock, kunde jag passa på att skura toaletten!

image

Morgonlyx 2013

Det var himmelskt!

Så var inte oroliga, ni som går i barnatankar. Allt kommer inte att förändras, även som småbarnsmamma kommer tillfällen av extravagans och flärd.

Snarkar du?

Publicerad den av

6

Vad är det med folk som snarkar? Vem är det de försöker att lura egentligen?

Det är ju samma visa varje gång! Ögonen faller ihop. Huvudet faller bak, munnen öppnas på så vid gavel att man då och då skymtar rectum där bakom den lilla spenen i gommen.

Och sen!

Det snarkas så att rutorna skallrar! Ibland är det tyst ett litet tag, så att man sitter på helspänn och lyssnar, bara för att golvas av nästa snarkning som är desto mer högljudd och intensiv, ja riktigt vildsint!

Och om man då blir lite full i skratt  och råka väcka personen, som irriterat ser sig omkring – ja hur låter det då?

”Jag har inte snarkat!” fräser den surt!

Jaha. Minsann!

Och hur kan den veta det?

Jo, hör och häpna. Här kommer det lite oväntade.

Den har inte ens sovit!

”Jag har varit vaken hela tiden!”

Jo, det är klart. Det var ju lite det jag misstänkte när dregelsträngen rann och det ryckte i ena foten.

Att personen var pigg som en mört.

DSC_1375

Personen på bilden har inget samband med texten.